An American in Paris är en förtjusande film i Technicolor från 1951. Historien är knappast svindlande och några av dansnumren är långa och en aning förvirrande i sin sidospårighet. Ändå sitter jag där med rosiga kinder och tindrande ögon. Det är en alldeles strålande musikal och Gene Kelly är så charmerande i den att jag går av på mitten. Det finns bara en sak som är bättre än kärlek på film, och det är när det är kärlek på film med Gene Kelly i huvudrollen.
Ååååh den som är så fin!! Krya på sig!
SvaraRaderaTack kära SeraG! Jag mår mycket bättre redan.
SvaraRaderaÄr det i denna film han (eller någon annan) sjunger "Thank heaven for little girlz"? En hrm, strålande replik i musikalhimlen : )
SvaraRaderaOm inte jag missminner mig så är det Fred Astaire som sjunger den... fast har inte en aning om i vilken film. I could be wrong though!
SvaraRaderaSkönt att höra att du mår bättre!!
Åh, gud, jag hoppas att det inte är han som sjunger det (även om tjejen som han blir betuttad i i filmen nog känns mer som en flicka än som en kvinna). Han gör det i alla fall inte i den här filmen. Men han sjunger att han har rytm. Alltid nåt.
SvaraRaderaÄr det den här sången du menar: http://www.youtube.com/watch?v=CRnbtRPC6v4
SvaraRaderaOh, thank heaven att det inte är Gene Kelly som har sången på sitt cv. Låten är lika creepy/rolig som jag minns den : )
SvaraRadera