Titta! Vår balkong!

Resultatet av allt vårt fixande i söndags har lett fram till denna fina stämning på balkongen. Den här hörnan kallar jag för vår Medelhavsträdgård eftersom det låter mäktigt att ha en sån.

Och så här ser resten av balkongen ut. Innan hade vi bara ett par stolar och en balkonglåda här.
Nu har vi skapat en ny favoritplats här hemma. 

Mmm, så här ser min Medelhavsträdgård ut i morgonljuset. Jag ÄLSKAR allt med vår nya balkong.
Jag gör verkligen det.

Före/efter tapeten

Jag kan inte låta bli att göra en sån här grej. Det är liksom för roligt för att låta bli. Så okej, så här ser det alltså ut nu.

Och så här hade vi det innan. Det var fint det med på sitt sätt.

Här är en till: före.

Och efter. *jublar lite inuti*

 Hehe. Före.

EFTER!

Det här är nästan doping men äsch: före.

Och efter. Tada! Åja TRUE LOVE.

Titta! Nya tapeten!

Så nu har vi levt med den här tapeten i ett par veckor eller så och som jag älskar den. Det var verkligen sann kärlek det här, precis som jag misstänkte. Att ha så mycket blommor och blad och mönster omkring sig är upplivande och samtidigt vilsamt, en kombination som jag inte trodde var möjlig men det är den.

 Vi har inte hunnit tapetsera helt klart. Det är nämligen så att vi velade lite mellan att tapetsera ovanför fönstren eller inte och valde att vänta lite för att se och känna. Och nu har vi väntat och sett och känt klart. Det ska vara tapet ovanför fönstren också. Utsikten för att allt kommer att bli klart till helgen är god.

När Greta och Olof fick se tapetseringen första gången var deras reaktioner: "Åh wow!" "Fint!" och precis så känner jag också. Fortfarande. Det kanske är ytligt med alla dessa känslor som jag känner för denna tapet, men eftersom det är så här härligt att vara ytlig så kommer jag nog att fortsätta att vara det ett litet tag till.

Himmel vilken himmel

Det här att bo vid vatten alltså. Vilken rasande bra sak det är. När jag noterade vilken kvällssol som slutet av denna strålande vårdag verkade bjuda på klev jag i mina träskor och gick ner för gatan, ner till vattnet och detta är vad jag bjöds på. Allt var så fint. Hur så många människor, liksom jag, joggare, restaurangbesökare, flanörer, försökte fånga det makalösa färgspel som bara pågick ute över Ulvsundasjön. Och jag tänkte så mycket på Greta. Tänk vad hon skulle ha älskat detta. En helt rosa och lila himmel va. Och som hon kommer att älska detta! Imorgon, när jag får visa henne bilderna. Åh som jag längtar till imorgon då jag får visa henne bilderna.

Titta! Vårt sovrum!

Vi har flyttat runt en del saker här hemma och så här ser delar av det resultatet ut. Nämligen vårt sovrum.

Det är ingenting som är nytt utan vi har bara bytt plats på en del möbler. De där lådorna som hänger på väggen kommer från ikea (om det är någon som undrar, jag brukar få frågor om dom).

En spegel har fått plats på väggen i anslutning till våra garderober och där är jag hej hej!

Dom här byråerna är jag så väldigt förtjusta i. I dom har jag och Ulf våra tröjor och byxor.

På väggen ovanför byråerna hänger följande saker: en keramiktavla som brukade hänga på väggen hemma hos min mormor, ett foto på Olof och Greta när de är bara några dagar gamla, en kalender, och tre prints: ett från House of Rym, ett från Moderna museet och ett som jag fått i present av min vän Katarina.

Bredvid vår säng har vi ställt in ett skåp i obehandlad furu. I det har vi allt vårt sänglinne nu för tiden.

Och istället för sängbord har vi var sina stolar. Barnen på sängen har vi gjort själva, med viss assistans av ett läkarteam men generna är våra. I sovrummet har vi bara två saker kvar att göra. En stor grej som är att måla väggarna (det ser man inte på de här bilderna med det är så ohyggligt fult tapetserat i det här rummet att usch) och en mindre är att hitta ett nytt överkast.

Tapetsering: aktiverad

Oooh! Och detta projekt har också inletts där hemma. Pirr! Pepp!

Titta! En mobil till barnens rum!

Barnens rum har blivit så himlarns mysigt och det senaste tillskottet till detta är denna mobil.

Ulf gjorde den av tre bollar som vi har haft hängande både här och där i rummet, lite snöre och några blompinnar. Bollarna köpte vi i Köpenhamn för snart två år sedan med tanken om att göra just en sån här mobil, så när jag får det att låta som att den är en rätt enkel grej att få till så är det alltså en rätt kraftigt överdriven förenkling från min sida.

Hur som helst så älskar jag den! Och faktumet att Ulf är så fixig. Jag är ganska bra på idéer men betydligt sämre på utförande.

Så Ulf kompletterar mig på den punkten och det älskar jag också. Älsk älsk älskar!

Före/efter: Ny förvaring i barnrummet!

Det som är klurigt med två små barn som växer fort är att deras behov kan se så olika ut från en månad till en annan. Som jag har varit inne på tidigare var vi inte riktigt nöjda med hur förvaringen har sett ut i barnrummet men nu så, nu börjar det likna något.

FÖRE:

Så här såg det ut innan vi gjorde om. En lite för stor klädbyrå och två stora lådor med leksaker som barnen typ aldrig lekte med eftersom de inte såg dem.


EFTER:

Så här ser det ut nu. Olof och Greta har fått varsin byrå för sina kläder. Och med öppna hyllor för deras leksaker så får de bättre överblick över vad de vill leka med. Jag tycker att det blev jättefint och det tycker båda barnen med. Min plan är att göra en grej med byråerna, men det återkommer jag om.

Det är tisdag. Det är fönsterputsningstisdag!

Båda barnen är på förskolan. Fönstren är tömda på blommor och lampor och ljusstakar och radioapparater. Om två timmar kommer en professionell fönsterputsare hem till oss. Hurra för fönsterputsningstisdag!

Ps. Och tapetprovet, lilla tapetprovisen, lilla tapetbebisen, är med på ett hörn. Heja heja!

Samma tapetprov, nytt hörn.

Så medan barnen fördriver en stund av denna friska sjukdags förmiddag med att titta på Supertrion på Viaplay så flyttar jag runt det lilla tapetprovet. Jag menar, varför skulle jag inte göra det?

Tapet och tulpan

Här om dagen åkte jag och Greta och hämtade ett tapetprov på den där tapeten som jag blivit så förtjust i.

Och nu går jag runt med det där lilla provet och sätter upp det på våra väggar här hemma.

Kombinerar med tulpaner och fotar nära för att ge känslan av att det är på riktigt.

Och inte bara ett litet prov.

Och jag tror baske mig att det handlar om true love den här gången? Det känns så i hjärttrakten i alla fall.

Hej ljuset och några minnesanteckningar om livskrisens boendekapitel

Det här ljuset som äntligen har kommit va. Jag älskar det.

Allt blir liksom så mycket mer klart och tydligt då. Till exempel hur stor behovet har blivit av att putsa våra fönster. Jag inser att den här bilden icke gör smutslagret som pågår på utsidan (och insidan) någon rättvisa men det är där.

Och solen som orkar kämpa sig över hustaken va. Jag älskar att den kämpar så. Den gav mig även motivation att gå ut på balkongen och ta bort granriset snedstreck julstämningen som vi haft going on där ute på räcket så länge så länge.

Och till sist. I detta spretiga men ändå löst sammansatta inlägg om ljus och hem kommer här en minnesanteckning om den omgörningsfrossa som drabbat mig. Den brukar drabba mig lite då och då och just den här gången handlar den mycket om min livskris. Så klart.

För här hemma släpas det runt på möbler och tavlor och mattor nu. Målet är att försöka skapa en trivsel som inte utgår från vad nästa presumtiva köpare kan tänkas gilla. För hur knäppt det än låter så är det just det som har varit vår främsta tanke när vi har inrett vårt hem. Och det är ju inte en hållbar strategi om man ska börja älska sitt hem. Det har inte varit en fungerande strategi för mig i alla fall.

När vi flyttade in i lägenheten med de skeva väggarna så gjorde vi det till väldigt stor del av praktiska skäl. Vi kunde typ inte bo kvar i vår våning i Vasastan av en massa olika skäl och det här boendet på nordvästligaste Kungsholmen besvarade våra behov som var kopplade till oss som nybliven småbarnsfamilj. Vi tänkte redan då att vi inte skulle bli kvar så många år och därför har vi liksom inte riktigt gett lägenheten en chans.

Efter att ha läst alla era kloka och generösa tankar och åsikter kring hus, lägenhet och hem så har en del tankar mognat och eftersom det typ inte finns några rimliga objekt ute nu till försäljning (tex kom det ut ett fint hus idag, ett sånt som jag skulle kunna tänka mig sett till läge, stämning och att det har ett visst renoveringsbehov så att vi kan sätta vår prägel på kök och badrum. Pris? Tio miljoner. Och då är det verkligen inte ett spektakulärt hus utan ett sekelskifteshus på 145 kvadrat i Enskede. Inte rimligt!) så har vi bestämt oss för att ge vårt nuvarande hem en chans. Så nu har vi inlett fasen att skapa ett hem som vi gillar. Jag hoppas mycket på den här fasen. Och om inte annat så har vi testat den här vägen i alla fall. Och om inte annat så kan jag se det här som ett före-inägg. Ett före omflyttningeninlägg.

Stay tuned, som vi säger i min bransch.

Bless this Erika Eken Strand

Det här är en av mina favorithörn hemma hos oss just nu. Här fångas eftermiddagsljuset så fint (de få gångerna solen visar sig) i karottunderlägget från Svenskt Tenn som jag har satt upp på väggen, men framför allt är det de här ekarna som jag är så rackarns stolt över.

Jag vet inte om ni minns? Jag plockade två ekollon i vår närmsta lekpark i början av oktober. Dom la jag i en skål med rejält med vatten och lät dom ligga där i någon/ett par månader. Bytte vatten ofta och pysslade verkligen om de där små ollonen. Lyckoruset när det sedan började det komma en grodd ... alltså jag menar wow. Ungefär samtidigt hittade jag tre ekollon som redan hade groddat sig ute på tomten i Hummelviken och dom tog jag med mig hem.

Den lilla grodden vänder man sedan nedåt i till exempel en ekollonvas och efter ett tag kommer det ett skott som sträcker sig upp mot skyn. Samtliga ekollon växer nu i fem olika vaser här hemma och herre min skapare vad det är mäktigt att se dom växa. Jag vet dock inte riktigt vad jag ska göra med dom när de vuxit sig ännu större? Någon eller några av dem kanske jag planterar i jord i en kruka. Vi får se. Så länge njuter jag av bevisen att jag tydligen kan få saker att gro.

Titta! Oggis rum!

Det är så svårt att ta bilder nu när ljuset är som det är. Men så här ser det i alla fall ut i Olofs och Gretas rum just nu.

För några veckor sedan hittade jag de här stolarna på Myrorna. De kommer från ikea, är jag rätt säker på, och passar helt perfekt in i barnrummet. Efter att ha letat bord både här och där så slumpade det sig så att vi hittade det helt perfekta furubordet på ikeas vardagsrumsavdelning.

Det är så fint att ha den här extra lekytan i barnens rum. På det här bordet byggs det med lego, görs tågbanor och dukas upp fantastiska måltider.

När vi var på ikea hittade vi även de här barnrumslamporna som ju passar in i molntemat som vi har på väggarna i rummet helt på pricken.

Det som jag tycker är allra svårast med Gretas och Olofs rum är förvaring. Både förvaring för kläder och för leksaker. Dom växer ju hela tiden och deras kläder och leksaker blir fler och större. Så på den punkten är vi inte helt hemma men så länge ser det ut så här och det funkar helt okej.
Himla trivsamt är det i alla fall. Mysigt! even.