Hej ljuset och några minnesanteckningar om livskrisens boendekapitel

Det här ljuset som äntligen har kommit va. Jag älskar det.

Allt blir liksom så mycket mer klart och tydligt då. Till exempel hur stor behovet har blivit av att putsa våra fönster. Jag inser att den här bilden icke gör smutslagret som pågår på utsidan (och insidan) någon rättvisa men det är där.

Och solen som orkar kämpa sig över hustaken va. Jag älskar att den kämpar så. Den gav mig även motivation att gå ut på balkongen och ta bort granriset snedstreck julstämningen som vi haft going on där ute på räcket så länge så länge.

Och till sist. I detta spretiga men ändå löst sammansatta inlägg om ljus och hem kommer här en minnesanteckning om den omgörningsfrossa som drabbat mig. Den brukar drabba mig lite då och då och just den här gången handlar den mycket om min livskris. Så klart.

För här hemma släpas det runt på möbler och tavlor och mattor nu. Målet är att försöka skapa en trivsel som inte utgår från vad nästa presumtiva köpare kan tänkas gilla. För hur knäppt det än låter så är det just det som har varit vår främsta tanke när vi har inrett vårt hem. Och det är ju inte en hållbar strategi om man ska börja älska sitt hem. Det har inte varit en fungerande strategi för mig i alla fall.

När vi flyttade in i lägenheten med de skeva väggarna så gjorde vi det till väldigt stor del av praktiska skäl. Vi kunde typ inte bo kvar i vår våning i Vasastan av en massa olika skäl och det här boendet på nordvästligaste Kungsholmen besvarade våra behov som var kopplade till oss som nybliven småbarnsfamilj. Vi tänkte redan då att vi inte skulle bli kvar så många år och därför har vi liksom inte riktigt gett lägenheten en chans.

Efter att ha läst alla era kloka och generösa tankar och åsikter kring hus, lägenhet och hem så har en del tankar mognat och eftersom det typ inte finns några rimliga objekt ute nu till försäljning (tex kom det ut ett fint hus idag, ett sånt som jag skulle kunna tänka mig sett till läge, stämning och att det har ett visst renoveringsbehov så att vi kan sätta vår prägel på kök och badrum. Pris? Tio miljoner. Och då är det verkligen inte ett spektakulärt hus utan ett sekelskifteshus på 145 kvadrat i Enskede. Inte rimligt!) så har vi bestämt oss för att ge vårt nuvarande hem en chans. Så nu har vi inlett fasen att skapa ett hem som vi gillar. Jag hoppas mycket på den här fasen. Och om inte annat så har vi testat den här vägen i alla fall. Och om inte annat så kan jag se det här som ett före-inägg. Ett före omflyttningeninlägg.

Stay tuned, som vi säger i min bransch.