En fin kväll på Público

Fram mot kvällen igår mötte jag upp Karin och Sabina från Kokboksklubben för en middag och utvärdering på F12-gruppens nya restaurang Público. Den här bilden har jag lånat från deras hemsida.

Ljuset var inte så bra redan vid sex så alla bilder som jag tog igår blev ganska dåliga men där satt vi i alla fall och hade det väldigt så bra. Obs att vi inte var helt ensamma där, vilket den här bilden kan ge sken av. Vi är bara två småbarnsföräldrar och en gravid som gillar att ses tidigt.

Hur som helst. Jag och Karin bestämde oss för att ta in en provsmakningsmeny. Den bestod av nio rätter: tre cevicher (det är dom vi ser på bilden: tonfisk, pilgrimsmussla och Wagyu), tre tacos, två varmrätter och en dessert. Inriktningen är främst mexikansk och peruansk och allt var så otroligt gott. Hög syra, lagom hetta och helt igenom urfina råvaror.

Vi åt så mycket gott. Bland annat såna här tacos fyllda med fläskkött och gud vad jag skulle kunna tänka mig att gå dit och ta några tacos eller cevicher igen redan ikväll. Vi blev så ivägsvepta av maten och drycken (jag drack champagne så klart hehe) att vi inte riktigt blev klara med utvärderingen. Men jaja. Man måste ju prioritera, inte sant?

Ps. Här är en lista på allt vi fick äta igår efter att vi valt menyn  
Los Amigos A dinner menu for the whole table that includes our Head Chef ’s favourite dishes.
CEVICHE / TIRADITO
Atún Loco, Tuna – green apple, yuzu, sesame
Verde Vieiras, Scallops – wakame, yuzu, chulpe
Carne Con Trufa, Wagyu 5+ – enoki, panka, truffle
TACO
El Chivo (Soft) Roast lamb – goat’s cheese, tomato, chimichurri
Cerdito Bonito (Soft) Secreto ibérico – chorizo, beans, mojo rojo
Cangrejo Diablo (Crispy) Crab – radish, chili, cress
MARE / TIERRA
Pescado Estilo Público, Sea bass – corn, ají amarillo, sun-dried potato
Pescado Mole Verde, Cod – green mole, vegetables, jalapeño
Pollo Loco, Farmyard chicken – peanut, coriander, Mexican slaw
POSTRES
Flan, Mexican crème caramel – orange, ginger

PS. De verkade även ha flera trevliga vegetariska alternativ. Tyvärr innehöll inte vår meny någon av dessa så jag vet inte hur de smakar men jag är generellt rätt pepp på att gå dit och testa alla dom varianterna.

PS 2. Ja, vi var sjukt mätta efter den här menyn. Jag åt till och med bara en sked av efterrätten. Inte för att den inte var dödsgod (för det var den, jag älskar flan) utanför att jag inte fick plats med en tugga till.

Edit: Pga fråga i kommentarerna. Nej, jag fick inte den här middagen gratis. Jag betalade för den och har inget samarbete med F12-gruppen.

En middag på Pocket med Jenny

Detta hände sig i tisdags: Efter det obligatoriska om än ängsliga peppmesset ("Snart ses vi! Hurra!") och en toaselfie på Grand Central vek jag ihop min dator och promenerade iväg ner på stan.

Ner till Pocket som ligger nästan nere vid Stureplan.

Där väntade min middagsdate och jag och Jenny hade en helt strålande middag tillsammans. Maten var ljuvlig (förutom att jag fick en hård plastbit i min flapsteak och sånt är verkligen inte bra. Den hade inget i maten att göra. Vi blev kompenserade genom att bli bjudna på efterrätt men helt ärligt tycker jag att de borde ha bjudit på rätten som det tappats ner plast i men jaja. Vi tänker tydligen olika där). Jag valde Flapsteak med Café de Paris-smör, haricots verts och pommes frites och allt var helt perfekt tillagat. Förutom den där himla plastbiten då, men den gissar jag inte kommer att dyka upp på någons tallrik igen. Pocket var ett ställe som jag gärna skulle gå tillbaka till.

Efter att vi pratat om min livskris™kapitel ett: boende och Jenny kommit med så mycket kloka insikter och erfarenheter runt det hela kramade vi varandra hej då och jag promenerade hem genom Stockholmskvällen. Och jag tänkte på hur välsignad jag är som får gå hem genom stadens puls, mätt både kroppsligt och själsligt, efter en middag med Jenny som jag är lycklig nog att få kalla vän. Hem till min familj som väntar. Och livet va. Livet blev så där väldigt stort då som det kan bli efter en riktigt riktigt bra kväll.

En familjedag med hotellövernattning och extra allt

Jag, Ulf och min mamma gick ihop om en julklapp till min syster: en natt på hotell redan första veckan i januari. Att börja året på det här viset kan vara en av dom bästa sakerna jag hittat på någonsin.
Familjedagen började med att vi rumlade runt på Söder och gick i olika secondhandaffärer. 

Samt House of Rym. Åh!, är allt jag har att säga om den saken.

Greta och Olof var med hela tiden och visade sig vara ena fenor på att fönstershoppa. Här har Greta hittat en miniräknare som hon hemskt gärna vill ha. Gudars, vad vi har att stå emot va? Men. Jag var stark. Hon fick den inte. När det gäller de där två hårbanden i nästa skyltfönster var jag dock inte riktigt lika stark.

Vidare på vår tur gick vi till Brandstationen bland annat. En mycket drömmig butik.

Men sen var det dags att checka in. 

Jag placerade mig vid fönstret för att ta in utsikten.

Den här utsikten! Wow.

Efter att vi piffat till oss tog vi hissen ner ...

Ner till hotellets bistro där vi skulle äta middag. Allt var väldigt juligt och varmt och så gemytliga känslor som strömmade genom kroppen här va. Oj oj oj.

Greta, jag och min syster var skummisar eftersom det är Gretas favoritmin just nu.

Mamma.

Greta.

Vi åt underbara saker som ostron till exempel.

Och till min syster som är vegetarian och glutenintolerant gjorde den italienska kocken en helt sagolik risotto med tre sorters svampar. Och tryffel. Nomnomnom.

Barnen höll ut fint och var faktiskt helt otroliga som sällskap. Vi pratade om allt vi såg och åt, och när de började visa tecken på att vilja rymma plockade jag och Ulf fram våra telefoner. 

Efter middagen gick vi upp till vårt rum igen. 

Efter att barnen hade badat hade vi en rekordmysig stund tillsammans.

Sedan gick jag, mamma och Annika ner till baren för en sängfösare. Jag drack en Aviation som jag sedan utnämnde till årets drink. Det blir lätt så när jag är med och gillar saker men vi får se hur det blir med det. Men alltså detta: Aviation innehåller viollikör! Jag visste inte ens om att det fanns. Jag älskar viol.

Nåja. Efter en god natts sömn, så god som den nu kan bli när man delar säng med en tvååring, så vaknade vi under Gretas varsamma blick.

Olof var på ett mycket gosigt humör. Så här ser han faktiskt ut minst en gång om dagen. Då ber han om en napp och så samlar han ihop sitt gäng: sina två gosiga kaniner, en snuggis som kanske är en räv och så nytillskottet bläckfisken, och sedan sitter eller ligger han och bara filosoferar en stund.

När alla hade vaknat och var redo gick vi ner för att äta frukost. Och vilken frukostperson jag har blivit 2015! Därav noll bilder från allt som slank ner.

Efter ett antal smörgåsar, färska frukter, koppar kaffe, omeletter och pain au chocolate hade vi en stund av livlig stämning i lobbyn.

Till sist: en sista titt ut på Mariatorget innan vi gav varandra många kramar och löften om att göra det här igen och igen och sen en gång till. En väldigt fin familjedag med övernattning och extra allt.

Hur jag älskar våra middagar på Wasahof

Det har nu gått tre timmar och fyra dagar sedan jag och min vän Katarina var och åt middag på Wasahof.

Jag vet inte hur många gånger vi har varit där över åren men det är många. Jättemånga.

Varje gång som vi är där säger Katarina till mig: "visst vet du att vi kommer att gå hit så länge att de till sist kommer att få hjälpa oss in från färdtjänsttaxin till vårt bort?" och varje gång svarar jag att "ja, ja jag vet det."

Allra oftast när vi är där äter vi vitlöksgratinerade havskräftor.

Och krabba. Katarina har nog ätit krabba varendaste gång vi har varit där.

Att få ha ett stammisställe dit man går med sin bästa vän, det är en sån där sak som man drömmer om inte sant? Och nu har jag det så. Jag lever alltså drömmen. Jag lever drömmen.

Jag älskar dom här kvällarna som jag och Katarina har på Wasahof. Dom och Katarina herself som är en sjujäkla bra person att ha som bästa vän. Det ska jag säga er.

Den finaste fredagen på like ever

Så, i fredags hade vi barnvakt och vi bestämde oss för att slå på stort och gå ut och äta en riktigt fin lunch. Vi gick till Matbaren som är så sjukt bra att jag svimmar. Restaurangen har en stjärna i Guide Michelin så ni förstår nivån? Fan-fucking-tastisc. 

Jag och den här stjärnan. Ulf va. Den snyggaste och härligaste jag vet.

Jag kände mig fin i en blus från Filippa K. Den kommer snart synas i en tv/dator/mobil nära dig. Efter att den där sketchen har sänts kan jag säga att blusen är känd från tv.

Men okej. Tillbaka till fredagen och maten. För vi åt så goda saker. SÅ GODA SAKER! Som Tartar på dovhjort och Bottenvikens löjrom med paltbröd, rå lök och rökt smör. Dräglar av att bara skriva detta.

Och Pastej på kyckling- och kalvlever med champinjon, rågbröd och vattenkrasse. Alltså. Alltså!

Samt Variation på blomkål och tryffel med levin, krasse och lagrad ost. Herregud.

Till det drack vi spännande och alldeles utsöka viner och jag var så glad och salig att jag svävade tamejtusan. Det är så sällan jag får vara en sån här lyxapa nu för tiden så ni kan ju gissa att jag njö-hö-höt.

Ulf åt en efterrätt med äpple och grejer men här någonstans tappade jag lite fokus på maten. Till förmån för mitt sällskap som jag var alldeles uppsnärjd i.

Efter tre-fyra rätter, några glas vin (ja några!) och en espresso var det dags att dra vidare.

Vi vinkade hejdå till markiserna.

Och shoppade oss genom eftermiddagen. Här har Ulf precis köpt två plagg till mig och jag tackar fortfarande mig själv varje dag för att jag var så bra som lyckades fånga honom (för en si så där 19 år sedan).

Eftermiddagen avslutade vi på Taverna Brillo med varsitt glas champagne. Sedan åkte vi hem till barnen och mina föräldrar och på bussen hem, med alla andra som var på väg hem från sina jobb, så sa vi till varandra att det här nog banne mig var den finaste fredagen vi haft någonsin i hela livet. Tänk att få uppleva det så här på en fredag i slutet av september. Livet va. Så förbaskat bra emellanåt.