Jag har bloggat här på Erika kan berika i snart fem och ett halvt år och det har varit fantastiskt. Som av en vacker slump så visade det sig (när jag tittade efter) att mitt första inlägg som jag skrev var den tionde december 2009. Just det datumet, den tionde december alltså, kallar vi för vår speciella dag här hemma nu för tiden eftersom det var den dagen då det som skulle bli Olof och det som skulle bli Greta återinfördes i min livmoder av en läkare på Örebro sjukhus. Men nu är det inte detta som det här ska handla om.
Över åren har innehållet växlat och det har till stor del följt hur mitt liv har utvecklats. Med åren har jag fått fina och lojala läsare som bidrar till stor del med innehållet för det är så mycket som händer bland kommentarerna, inte sant? Ni har följt med mig på mina olika jobb, på mina resor och restaurangupplevelser, ni tog mig genom min katastrofala graviditet och gladdes verkligen med hela era hjärtan när mina två älskade små lejonungar äntligen kom ut och berikade oss och världen.
Det är så många gånger som ni har fått mig att känna mig mindre ensam. Ni har delat med er så generöst av era erfarenheter och gudars vad jag har ÄLSKAT alla goda råd som jag har fått från er när jag stått där vilsen och orolig. För allt detta är jag oerhört tacksam.
Nu har jag fått chansen att ta nästa steg i mitt bloggande. Jag har blivit inbjuden att bli en del av ett nytt bloggnätverk och det känns så himla pepp och kul! Att få ta bloggandet till nästa nivå, att börja ha annonser och kanske tjäna lite på mina inlägg skulle vara fantastiskt. Men det känns också jätteläskigt. Jag har ju varit här på samma plats i tusen år (eller okej, fem och ett halvt det har jag ju redan konstaterat) och allt som är nytt är alltid lite skrämmande för mig. Man skulle kunna tro att jag inte är en sån, utan en som bara embrejasar allt som är nytt, men sanningen är att jag är en rätt bekväm trygghetsjunkie.
Dessutom vet jag att det är många som inte gillar reklam och som till och med
slutar läsa bloggar för att det dyker upp banners och inlägg som är
samarbeten (som i det här sammanhanget alltid skulle vara tydliga med att de är just samarbeten men som också skulle ge bloggaren betalt). Jag kan på ett sätt förstå det
här tänkandet eftersom världen redan är så full av reklam. Men på ett
annat så gör det mig ledsen att det finns en sån stor förväntan att
kvinnor (för det är ju till stor del kvinnor det handlar om här)
förväntas arbeta gratis. Jag hoppas, och tror pga ni är smarta, att ni förstår och är med mig.
Nu behöver jag hjälp av er. För att annonseringen och eventuella samarbeten ska kännas relevanta för mig och för er så finns det en läsarundersökning här som jag skulle bli så himlarns glad om ni kunde ta er tid att fylla i. Kan ni inte också berätta för mig vad det är som ni gillar med Erika kan berika. Vad är det som gör att ni tittar in här? Finns det något som jag borde blogga mer om? Saknar ni något?
Ågud. Hoppas att ni är med mig när jag nu tar sats och hoppar. Är ni med mig?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag är med :) Spännande med flytt!
SvaraRaderaJag blir lite nyfiken på vem som kommer göra dig sällskap, tycker mig känna igen inlägget liksom (just nu kan jag dock inte komma på vem....)?
Jag hittade till din blogg för dryga två år sedan då jag väntade mina tvillingar (som för övrigt blir två år i augusti!). Det jag slogs av var hur personlig och underhållande bloggen är samtidigt som den är ytterst läsvärd även språkligt sett. Om du väljer att ha reklam eller andra samarbeten i bloggen tycker jag inte spelar någon roll. Det är ju ändå innehållet jag kommer hit för! Jag gillar förstås att läsa om tvillingarna med sina personligheter men också om jobb, bubbel, resor, familj, mat, funderingar och frågor - ja, allt det som liksom är livet! Du får in allt detta och förpackar det dessutom på ett snyggt sätt! Mitt bokmärke på bloggen kommer att följa med, reklam eller inte!
SvaraRaderaAlltså läste det här inlägget så sjukt snabbt för jag var så övertygad att du skulle sluta!! Bring on the reklam, så länge du är kvar! ❤️
SvaraRadera+1 på den! Blev alldeles stel, och sen sjukt lättad. Nu får du ursäkta, jag ska delta i en liten läsarundersökning nämligen.
RaderaTrodde även jag ett tag att det var ett hej då-inlägg och blev lite förtvivlad! Har bara läst din blogg i drygt ett år och den är en av mina favoriter. En sån där som man blir extra glad när man märker att det finns ett nytt inlägg i bloglovin-flödet. För min del spelar det ingen roll om du ha reklam och samarbeten eller inte, jag kommer fortsätta följa dig vilken väg du än tar!
SvaraRaderaJag håller med ovanstående kommentarer. Läste sjukt fort för jag trodde du skulle sluta. Lite reklam klarar jag lätt bara jag får läsa dina inlägg:). Klart du ska satsa på något nytt som dessutom ger dig betalt! Jag är med!! Jag hittade hit när jag väntade mina tvillingar som blev två för några dagar sedan. Vilket betyder att jag förmodligen har läst alla dina inlägg de senaste två åren... Iaf så ofta att jag här hemma kan säga "Erika kan berika- gjorde såhär", som om vi vore kompisar liksom. Jag skrattar ibland högt åt dina formuleringar på saker jag så väl känner igen och jag är så glad för att du aldrig verkar sina i dina idéer på inlägg. Allt från vernissage till barns språkutveckling, från Stor mage till Nice. Ja, du fattar. Jag bara älskar allt du skriver även om jag inte alltid kommenterar. Så, lycka till!
SvaraRaderaHåller med föregående talare (skrivare?) - var rädd att du skulle sluta med bloggandet!
SvaraRaderaDet jag gillar: de underbara bilderna, det charmiga sättet du skriver om vardagen och resorna med lejonungarna (mina twins blir 1,5 i sommar så det är spännande att läsa om det som väntar ;)), alla smaskiga recept, inredningsfunderingar, relationsfunderingar och sist men inte minst engagemanget hos din läskrets! ��
"Stort tack för att du tog dig tid att fylla i undersökningen! Kram Sofia"
SvaraRaderaVem är Sofia?
Eller hur?! Här var man lite lustig i "har du några fler kommentarer" och så får man "kram Sofia" till svar. *förvånademoji*
RaderaJag är med såklart!
SvaraRaderaKram
Tornskatev
Klart du ska ha betalt! Hoppa du med ett stort hopp så hoppar vi läsare efter- vi landar tillsammans! Kram
SvaraRaderaBlev som många andra rädd att du ska sluta blogga när jag började läsa! Har faktiskt undrat varför du inte bloggar via någon portal:) klart du ska göra det!
SvaraRaderaErika du har världens härligaste blogg! Känner igen mig i mycket som du skriver - jag är tvillingmamma till två härligt trotsiga treåringar (enäggsflickor), jag ääääälskar mat, tycker om att resa (lite paus där just nu), träning (lite paus på det med... host, host) och jag älskar din humor. Så självklart ska du få tjäna en slant på allt jobb du lägger ner på bloggen - du är så himla generös med dina tankar och med allt möjligt. Så Go For It!! Kram Anja
SvaraRaderaHej Erika!
SvaraRaderaJag läser med stor behållning dina rader här, för dina fina beskrivningar av att vara en familj. Jag har i många år arbetat med barn, inom barnhälsovård och inom barnomsorgen. Mitt hjärta finns hos den yngre generationen. Jag läser gärna bloggar, men de flesta som skriver gör det utifrån tillkortakommanden, problem o sjukdom. Det kan bero på vad som fångar min blick, det finns säkert andra som skriver utifrån andra kriterier. Men din vardag doftar fräschhet, positivitet, ordsnirklerier som tilltalar mig speciellt. När du o din man stöter på problem så beskriver du det i sansade ordalag och letar er fram i djungeln av olika sätt att uppfostra barn. Men med stor positivitet.
Jag läser bloggar om familjer som har det så tungt, svårt och rent ut sagt hemskt. Jag vill hjälpa, stötta och göra bra. Men det går ju inte. Jag tror inte ert liv är alltigenom en dans på rosor, men du beskriver det så fint hur ni tacklar de gupp i livet som ni måste passera.
Jag vet inte om jag kunde göra en vettig förklaring till varför jag ser fram emot ett nytt litet inlägg från dig, men jag gläder mig verkligen varje gång. Och att ni sätter era små barn främst i alla sammanhang. Det värmer mitt hjärta extra mycket.
Reklam finns ju överallt. Jag ser den helt enkelt inte längre. Så det är inget som bestämmer i sammanhanget. Byt du portal, jag följer gärna med. Kram!
Hej Erika,
SvaraRaderajag är en av dem som har slutat följa vissa bloggar pga. reklam. Den enkla anledningen då var att reklamen men framför allt den dolda marknadsföringen förvandlade fina och personliga bloggar till bloggar om köp- och konsumtionshets. Det som störde mig var att de var otydliga och i vissa fall inte alls angav att inlägget presenterades i samarbete med X eller var sponsrat av Y. Reklambanners som dyker upp här och där på bloggen struntar jag i. Det var liksom "lögnerna", om du förstår vad jag menar, som störde mig.
Jag har följt din blogg i några år nu och tycker mycket om den eftersom den känns äkta och personlig. Jag är glad för din skull och att du får möjlighet att utveckla ditt bloggande och tjäna pengar på det (det är inget fel på det, bara man är tydlig mot sina läsare). Samtidigt hoppas jag att bloggen kan fortsätta vara lika trovärdig, personlig och härlig som den är idag.
Lycka till!
Kram
/E
Såklart att du ska tjäna pengar på din fantastiska blogg! Jag läser den dagligen och den ger mig, skratt och leenden. Den väcker tankar och funderingar. Att du bjuder in oss läsare i debatter och att du bjuder in oss i ditt liv gör att jag bara vill läsa mer. Bara kör!
SvaraRaderaJag tycker du gör helt rätt, jag kommer fortsätta läsa! Mina tvillingar är ett halvår yngre än dina och jag hittade din blogg när mina var några månader gamla och jag var ganska knäckt... Men du får det alltid att låta så härligt och roligt så jag tänker alltid att så här kommer vi att ha det om ett halvår och det har hjälpt mig jättemycket det senaste två åren! ☺️
SvaraRaderaTack!
/Malin
Jag trodde också att du skulle sluta, hemska tanke! Jag började läsa din blogg för ett år sedan när jag väntade tvillingar. Tyvärr blev det bara en bebis. Tvillingar var för bra för att vara sant. När vi fick reda på detta hemska i v 20 slutade jag läsa alla tvillingbloggar och följa alla tvillinginstagramare, alla utom dig. Jag älskar att läsa din blogg och om dina fina tvillingar och slutar inte på grund av annonser. Jag har en fyraåring och en tvååring också och känner igen mig i många föräldrasituationer.
SvaraRaderaJag är inte intresserad av att läsa inlägg som är "skrivna i samarbete med...". Jag har svårt att se dem som trovärdiga, i synnerhet där det framgår att skribenten "gärna skulle prova" produkten, dvs inte själv är användare/konsument.
SvaraRaderaAnnan reklam och banners stör mig inte.
Jag svarar inte på enkäten för ni vet väl redan vad jag tjänar, eftersom enkäten har dykt upp på fler bloggar jag läser.
/Tina
Oh Erika, vad spännande! Jag trillade in här under din graviditet, mindes dig från Morgonpasset i P3 tiden och blev nyfiken. Fastnade och blev kvar. Stor del av det beror på det fantastiska språket, ärligheten och att du bjuder på dog själv, din vardag, era recept och annat som känns viktig och ibland bara skönt igenkännande.
SvaraRaderaJag hoppas innerligt att det kommer fortsätta sen och att du fortsätter vara personlig och sådär härligt varierad som du är nu!
Massa kramar och lycka till!!!
Oh Erika. Jag kommer ihåg då vi träffades första gången då innan jag skulle ge mig iväg till Indien tror jag det var. Eller om det var Kambodja? Iallafall. Jag gillar din blogg väldigt mycket och jag gillar dig som person väldigt mycket. Ibland sörjer jag att vi inte bor i samma stad för det hade varit så mysigt. Kör du med reklam på bloggen ( har sett samma inslag hos Peppe) för som du säger. Varför ska kvinnor jobba graits? kram
SvaraRaderaHerre Gud jag trodde du tänkte sluta! Gör aldrig det! Jag är med dig, och har svarat!
SvaraRaderaJag älskar din blogg för att du beskriver din vardag, och främst barnen, med så fina ord. Du njuter verkligen av barnen och din man! Och jag blir så varm i kroppen när jag läser det, och tacksam att jag får vara med på ett hörn och njuta av dina barn, jag med!
SvaraRaderaNu ska jag gå in och svara på de där frågorna! Kram
Kör. Bara kör. Du måste prova. Annars kommer du ångra att du inte gjorde det. Worst case scenario: det funkar inte och du går tillbaka till det som varit. Dina (trogna) läsare följer dig som andungar efter mamma and.
SvaraRadera