En sak till:

Kom på en sak till som jag slutat med: Wordfeud. Hade så många spel igång för bara en månad sedan. Nu: inte ett enda. Gött.

Det här med ... perioder

Det är bara att inse. Min karaktärstyp beskrivs bäst som periodare. För så här funkar det: om jag gillar något så gör jag det JÄTTEMYCKET. Då gillar jag det så mycket så mycket så mycket att det nästan likar en besatthet. Sen *poff* går det över. Vissa saker kommer aldrig tillbaka men de allra flesta av mina likes återkommer med viss regelbundenhet.

Saker som jag har övergillat i det senaste och nu är på väg ut är:

1. Vin, amaretto, calvados. Jag känner starkt att en vit månad är i antågande. Är så trött på rött vin och te med amaretto och en calvados på maten. Så trött.

2. Ägg till frukost. Jag har ätit ett ägg (och annat också så klart) varje morgon i ett år snart. I morse passerade jag gränsen. Nu är det nog med ägg på ett tag.

3. Läsa magasin. Jag brukar ha en magasinsomsättning på kanske 25 tidningar i månaden. I det senaste har jag sagt upp fem prenumerationer och jag kommer knappt ihåg min senaste raid på Pressbyrån. Magasinsläsandet är på klar tillbakagång.

Saker som kommit tillbaka:

1. Kryddiga teer. Hallå lilla chai vad jag har saknat dig!

2. Titta på TV på TV. Alltså Masterchef på TV3 varje dag 19.00. Megaälskar! Varje dag.

3. Bada. När jag tappade upp ett bad i helgen var det för första gången på över ett år. Sedan dess har jag badat två gånger. Bada verkar alltså komma tillbaka på stark front.

Saker som jag övergillar men än inte tröttnat på (än hehe):

1. Ostron.

2. Estrellas Hollidaydip.

3. Julen och allt det.

Jaha.

Jjomensåatt.

Harkel.

Ja men nu vet ni det. *håller upp händerna och backar ut ur rummet*

Julbord med the Office på Villa Godthem

Vid halv sju igår kväll gick startskottet för årets julfest med The Office. Festkommittén (dvs jag) hade valt att årets julbord med tillhörande festligheter skulle vara på Villa Godthem. Så här ser det ut.

Jag var mycket uppspelt över hela upplägget: julbord! snaps! snygga chefen! Jag valde att uttrycka denna uppspelthet med ögonen.

Allt började dock med att jag och chefen såg oss omkring. Villa Godthem är mycket fint kom vi fram till.

Medan vi granskade upplägget för kvällen beställde chefen in varsitt glas champagne till oss. Sju turer hade Danyel och Melker tänkt att vi skulle ta. Ja ja, säger dom det så ...

Det var ju bara att hugga in. Det fanns faktiskt exakt hur mycket som helst som såg gott ut. Men bäst av allt var miljön. Så väldigt fint.

Vi började med sillarna. Allt enligt plan. Bäst var sherrysillen. Annars var de flesta sillarna lite för salta tyvärr och då ska ni veta att jag är en riktigt saltknarkare. Ölen gick åt snabbt kan man säga. Sånt kan få konsekvenser.

Andra tallriken var lax och annat från havet. Det här var nog min bästa tallrik för här fanns det löjrom. Och matjestårta. Och portvinslax. Och skaldjursterrin. Och gubbröra. Och. Så. Vidare.

Som vanligt var teliphonen med och jag instagramade att jag kände mig som Charlie Sheen. Som en vinnare alltså. Det var kombinationen av snaps och julbord och flörtig stämning med chefen som gav mig den känslan. Och allt salt i kombo med benchdrinkinghastigheten jag hade på ölen.

När det var dags för den tredje rundan (med kallskuret osv) så riktade jag in mig på de få vegetariska alternativen. För att få lite inspiration till vårt egna julbord i år. Här någonstans började allt glida mig ur händerna.
ps. inspirerad blev jag icke!

Vid runda fyra kom mättnadskänslorna och tog mig.

Och vid runda fem kom fullminen. Inte helt otippat.

Eftersom jag var mätt bortom kontroll ägnade jag min tid i matkön åt att spana in övriga julbordsgäster och dra fruktansvärt dåliga ordvitsar (av typen "jaha nu står vi här i kön igen. haha jag sa kön fattar du") samtidig som jag pendlade med vara mystisk mot chefen. Ja mystisk/förförisk alltså. Ulfs reaktion var: "Vad Erika? Vad är det du gör nu?"

Även under den sista rundan fortsatte jag att titta på övriga gäster. Man kan säga att kategorin Män i Mörka Kostymer var ganska överrepresenterad. I mitt huvud sjöng jag Will Smith-hitten "Here comes the men in black" hela tiden. Det tyckte jag var kul. Då.

Allt som allt hade jag en finfin kväll på Villa Godthem. Bäst var stämningen och den vackra miljön. Och Melker Andersson (ser ni honom?) som virvlade runt och trätte på nissarna. Han hade det schåigt. Och så var sällskapet formidabelt så klart. Min chef på The Office är bästa chefen.
Just ja: Precis som i fjol slutade julfesten med hångel och en delad taxi hem. Och alla kvällar som slutar med hångel är bra kvällar. Det är sen gammalt.

Bäst på tv just nu

Borde istället säga bäst på play just nu för det fan på webben det händer. Och, okej, nu ställer jag mig längst bak i en hyllningskör som börjar bli overkligt stor. Men fifan vad bra Danne och Bleckan på SVT Play är. Om ni inte har börjat kolla än så måste ni börja nu. Det måste ni faktiskt.

Serien är 15-minutersavsnitt som producerats för webben. Det är ju på nätet framtidens mediakonsumenter hänger. I alla fall. Danne och Bleckan handlar om två stökiga killar från Högdalen som tagit tag i sina liv och startat en tatueringsstudio (Bleckan: ”Vi blir bara äldre och äldre och ingen av oss verkar dö så vi var bara tvungen att göra någonting”). De två första avsnitten är box-i-magen-bra med väldigt starka med scener och citat som nästan får det att svindla. Som när Bleckan säger att han inte kan minnas ett glädjemoment från sin uppväxt, att han inte kan tänka tillbaka på någonting som han tyckte var bra eller kul eller roligt. Eller när han säger att han bestämde sig tidigt för att han inte skulle slå sin fru med en Bailysflaska i ansiktet. Att det här är Sverige 2011 känns helt sicko för en ”skyddad-verkstad-unge” som jag.

Sen finns det fina scener också. Som när Bleckan är på Konsum med sin dotter och hjälper henne gömma sitt lördagsgodis för att finta bort hennes tjat. Och roliga scener som när Danne ringer till magasinet King och säger att dom måste tänkt på fel killar när de utsåg Salong Betong (som deras tatueringsstudio heter) till en av Sveriges mest inflytelserika inom herrmode.( ”Hallå, jag går i Adidasbyxor. Ni har gjort fel.”)

Sen är det dessutom fantastiskt fint filmat och musiklagt. Ett helt strålande bra program helt enkelt.

Avsnitt 1
Avsnitt 2
Avsnitt 3
Avsnitt 4

Resereporter även on the netz

Jag trodde inte att jag skulle bli en sån där som höll på och ältade såna här saker. Men äsch! Nu omfamnar jag bara mina känslor av stolthet som jag känner över mitt resereportage. Det ligger nu på Vi bilägares hemsida för er som vill läsa! Och för att jag ska kunna gå tillbaka till bloggen och minnas den här tiden. Tiden innan jag var en STOR resereporter. För det kommer jag att bli. Visst?

Adventspyntat var det här!

Egentligen skulle jag ju bara adventspynta i helgen. Men så kunde jag inte hålla mig. Ni förstår, först åkte en liten tomte fram ... och sen de danska trumslagarna ... och sen ... ja sen gick jag all in. Så här ser det ut i den Strandska våningen nu efter att jag har pyntat.

På kakelugnen hänger en krans. Jag är så förtjust i den att jag helst skulle vilja ha hundra såna till. Men jag stillar mig. Man vill ju inte uppfattas som ett julfreak.

Där stereon brukar stå i normala fall har jag samlat några av mina julböcker, tidningar och filmer. Där ställde jag också en julig bricka och en av mina hyacintplanteringar. Jag och Ulf har pratat mycket i det senaste om varför flugsvampar hänger ihop med julen. Någon som har en teori?

På drinkvagnen har jag ställt fram massor av julgodis. Mest polkagrisar i olika former. Polkagrisar är mitt bästa julgodis.

På bordet är allt rött och så juligt fint att jag får hjärtsnörp tamejfan.

Stjärnorna hänger i fönstret i sovrummet.

Eftersom ljusslingan som jag lagt i fönstret får hela livet att kännas som ett tivoli så ställde jag dit en karusell som jag köpte i Köpenhamn förra helgen. Bara för att förstärka känslan. Karusellen är för övrigt en speldosa som spelar en väldigt märklig och lite skev melodi.

Och i köksfönstret har en julstjärna och massor av clementiner och apelsiner fått ta plats bland stakar och soda streamers och avokador och örter.

Nästa helg tänkte jag kanske baka lite. Men jag vet inte vad. Har ni några tips på julbak som ni kan dela med er av?

Första advent

Första advent det här året började med pyssel.

Jag tog nämligen med mig en massa mossa och lingonris från Hummelviken när vi åkte hem i lördags.

Så jag planterade hyacinter så att det visslade om det.

Och jag gjorde det här tjusiga ljusfatet. Det är jag mycket nöjd med. Känner mig lite som en pysseldrottning. Det är en känsla jag kan leva med.

När det var dags för något varmt att dricka fram mot eftermiddagen gjorde jag ett glas kryddigt te med mjölk. Tet kommer från Harrods. Även när det kommer till te jobbar jag alltså efter devisen: tjusigt!

Och hela tiden satt Ulf och sydde nya julgardiner till vardagsrummet.

Jag hade julkänslor och nynnade på julsånger medan jag pyntade hemmet våningen. En tomte åkte fram också. Den hittade jag på Pingstkyrkans loppis i Norrtälje igår. Det är en jädrigt skön dude-tomte som ligger och chillar på paketen med grötgrytan som huvudkudde.

Klockan tre bänkade jag och Ulf oss i soffan och tittade på The Office julfest. Den är plågsam i början men har ett fint slut. Jetefint slut. Och så drack vi glögg. Och åt nötter.

Strax efter fem kom Lilla Äl som jobbat hela dagen. Vi gjorde Beef Tacos till middag. Från grunden. Gjorde egna tacobröd till och med.

Man kan säga att middagen inte blev så bra. Jag misslyckades kapitalt med brödet, Ulf stekte sönder köttet och Lilla Äls röror och salsor blev sådär. Och inte ens var det något Awkward på tv heller. Säsongen är tydligen slut. Wtf?  Det hade alltså kunnat bli ett sorgligt slut på denna första advent. Men så drack vi lite irish coffe och planerade julbak och läste recept på julgodis. Och så blev allt bra igen.
Slut.

Lady Gaga + Jul = bobom

Åh. Fick den här videon av Lilla Äl. Lady Gaga sjunger White Christmas (med en extra vers eftersom sången skulle bli så kort annars). Hjärtat ba: bobom. Jag är så svag för Lady Gaga. Så svag.

Ljusstakar med mossa

Dom här underbara ljusstakarna köpte jag på Illums Bolighus när vi var i Köpenhamn förra helgen. I fredags var det dags att göra dom julfina.

På vår tomt i Hummelviken finns det massor, tonvis, med mossa. Vacker, tjock mossa som får mig att tänka på uppväxten i Västerbotten.

Jag tog i alla fall lite av mossan och stoppade ner i ljusstakarna.

Sen hittade jag några gamla rönnbär på marken och något annat grönt och dekorativt bland lingonris och bruna löv som jag tryckte ner i mossan.

Så här tjusigt blev det. Ljusstakarna var klara lagom till glöggen, pepparkakorna och House på dvd. Vilken timing! Det må jag säga. Jag måste vara ett ljusstakspyntargeni. Också.

Hur firar ni första advent?

Här om dagen fick jag en kommentar här i bloggen från en tjej som heter Clara. Hon undrade om jag kunde ge henne lite inspiration inför första advent. Hon skrev att hon aldrig har varit den som styr upp ett trevligt adventsmys men att hon ville ändra på det i år. "Planerar inte att ha adventsfesternas fest utan bara lite härligt med pojkvännen. Led mig i rätt julriktning"

Åh! Ni kan ju tro att jag blev glad över en sån fråga. Om det finns en sak som jag älskar mer än jul så är det att tipsa om sånt som hör julen till!

Jag brukar alltid fira första advent på ungefär samma sätt och imorgon blir inget undantag. För mig handlar jul och advent mycket om att göra just samma saker; ta fram samma pynt; lyssna på samma låtar; och äta samma saker som tidigare år. Just det ja. Traditioner är visst vad det kallas. Okej. Så här ser min första advent ut.

1. Jag tänder ljus och adventsstjärnorna i fönstren.

2. Jag spelar julmusik. Massor av julmusik. Som ni ser har jag en låda med bara julskivor hehe.

3. Fram mot eftermiddagen dukar jag upp glögg (eller irish coffe eller annan varm dryck som inte bara är kaffe eller te), pepparkakor och kanske lussekatter. Dom utgör ett perfekt eftermiddagsfika till ...

4. Årets julfilm. Filmen ska ha julanknytning och ska ses på eftermiddagen typ vid fyra då det börjar bli mörkt ute. Att titta på film på eftermiddagen kickar igång något i mig. Det går från att bara vara en film till att bli en matiné. Jag älskar matiné. Vi har bland annat sett Ett päron till farsa firar jul, The Holiday, Love Actually och White Christmas. Bästa julfilmen är en japansk anime som heter Tokyo Godfathers men den är tyvärr svår att få tag på. Jag hade ett ex förut som jag lånade ut och sen aldrig fick tillbaka. Tyvärr minns jag inte vem som lånat den. Sorgen i detta. Sorgen. :(((((

Okej. Moving on.

5. Middagen får gärna ha något slags jultema. Förr om åren brukade vi bjuda in vänner till knytis där alla fick ta med sig en julbordsrätt. Nu för tiden lagar vi kanske saffransrisotto eller något annat juligt som glöggkokt rödkål med grillad kyckling. Just nu känner jag att jag är sugen på en sillmiddag. Men eftersom vi har en kombinerad första advent och Awkwardsöndag med vegetarianen Lilla Äl så får vi se.

Proffsig advent va? Men även om det är mysigt på alla sätt och vis att göra allt på samma samma samma sätt så är det ju inte fel att få lite nya idéer. Hur brukar ni fira advent? Vad har ni för grejer som ni alltid gör år efter år? Brukar ni ens fira advent?

Risotto al vino rosso

Den här rätten ser inte mycket ut för världen men låt dig inte luras. Det här är bland det godaste jag har ätit det här året. Att laga risotto med rödvin kom som en nyhet för mig när jag läste om det i Robert Maglia och Bo Hagströms kokbok Italienska klassiker. Men jag blev nyfiken och testade. Det ångrar jag inte en sekund.

Eftersom det här är en rätt som innehåller få ingredienser så blir smakerna finare ju finare råvaror du väljer. Jag brukar använda rätt kraftiga rödviner för att få mycket smak, men så är jag också en sån kind of gal som gillar kraftiga rödviner. Tricket med den här risotton är också den stora klicken smör som man vispar ner i slutet. Gud så gott det blir!

Igår serverade jag den med stekt tofu, men rätten funkar lika bra med en bit kött eller kyckling som man bara steker rakt upp och ner med salt och peppar. Godast är den nästan när man bara äter den med en enkel sallad. Igår hade jag också en bit chevré som jag smulade över. Den tillförde inte så mycket ska jag säga.

Gör den här ikväll. Eller varför inte som en härlig första adventsmiddag imorgon? Äsch. Bara gör den!

Risotto al vino rosso
Rödvinsrisotto

4-6 portioner

3 msk olivolja
2 finskurna schalottenlökar
3 dl risottoris
3 dl rött vin
7-10 dl buljong (kyckling eller ljus kalvbuljong)
100 g smör
1 1/2 dl parmesan
salt och peppar

• Hetta upp oljan i en kastrull. Stek löken tills den är genomskinlig. Tillsätt riset och rör om. 
• Häll på 1 dl av vinet och låt det koka in i riset. 
• Tillsätt sedan varm buljong så att det täcker riset helt. Koka på medelhög värme. Rör om med jämna mellanrum så att riset inte fastnar i botten. 
• Fyll på med mer buljong och vinet under kokningen. Riset ska koka ungefär 17-19 minuter, tills det blir al dente och har en liten kärna.
• Ta kastrullen från spisen och tillsätt smöret under kraftig omvispning.
• Rör till sist i parmesanosten.
• Servera som den är med bara lite extra olivolja och rosésallad eller med en bit kött.

Planen för dagen

Nåja. Planen för dagen går ut på att åka in till Norrtälje och hämta våra nya sängar. Och köpa glöggkryddor. Jag ska koka egen glögg idag har jag tänkt. Och plocka in mossa! Jag har ju mossa på tomten nu för tiden. Det är såna där små saker som gör en stadsbo helt till sig faktiskt.

Och så ska jag titta på House. Och läsa en bok. Och ikväll missar jag inte heller säsongspremiären av På spåret. Det gör jag bara inte.

Och: så har jag vunnit en tävling som jag och Ulf hade på morgonen. Vi lyssnade på Morgonpasset i P3 och där har de en tävling varje dag där man ska gissa vilka artister som ska uppträda på P3 Guld. Dom läser upp ledtrådar och sånt. I alla fall så tävlade vi mot varandra hemma vid frukostbordet. Och jag knäckte det Så Snabbt. Ulf visste inte ens vilka First Aid Kit var. Men nu har jag vunnit i alla fall (och spelat upp klipp för honom på Youtube så nu vet han vilka dom är) och jag älskar att vinna.

Det här kommer att bli en bra dag.

Som vanligt i Hummelviken

Nu är vi tillbaka i Hummelviken. Så här såg torsdagskvällen ut: Eld i den öppna spisen. Tjocksockorna på fötterna och fötterna på fotpallen. Och så House på datorn. Fifan vad House är bra. Den här sjunde säsongen är den bästa hittills tror jag. Väldigt rolig karaktärsutveckling för dr House. Plus ny karaktär som man både hatar och älskar. Perfekt.

Och i muggarna: Te med kardemumma och amaretto.

Allt var helt enkelt precis som vanligt. Förutom att jag hade på mig min Whamkofta, som jag kallar för Whamkofta för att jag tycker att den ser ut som den där julvideon med Wham. Nu när jag tittade på den igen inser jag att koftan inte alls ser ut som något som skulle passa i Last Christmas men det struntar jag i. Det här är min Whamkofta och jag tror inte att man kan ha det bättre än så här på en torsdagskväll i den norra skärgården.

Meh. Kalle Moraeus.

Eftersom jag är en sjuk människa utan något liv så sitter jag ju och tittar på direktsändningen på SVT Play där de precis avslöjat årets julvärd.

Det blev Kalle Moraeus. Jaha.

Först tyckte jag att det var ett tråkigt val. Mest för att jag gissat helt fel. Sen började jag tänka på Lilla Äl och hennes vurm för lite runda män med klen hårväxt (tänk Lasse Kronér, Morgan Alling, Ulf Larsson). Hon blir nog glad i alla fall. Och är Lil L glad då är jag glad. Det kommer ju liksom bli vi på julafton. Jag, Lil Äl, Ulf och så Kalle nu då.

Här har vi honom lite mer så som jag tror att min lillasyster vill ha honom. Så glad.

Äh. Det känns väl helt okej. I sammanhanget.