Trädgårdsarbete i Hummelviken

Åh. Igår var en så väldigt bra dag i Hummelviken. Katarina kom ut och hjälpte oss att rensa i trädgården. Vare sig jag eller Ulf kan någonting om trädgårdsarbete eller skogsvård. Katarina visade sig vara en total expert.

Emil och Moa var också med och hjälpte till att bära sly och ris.

Alltså jag blir alldeles mjuk och rosa inuti när jag tänker på hur fint det var igår när vi alla hjälptes åt.

Katarina skulle nog mycket väl kunna ta jobb som arborist any day. På ricko alltså. Hon var så sjukt bra på det där med att ansa i träden.

Hehe plötsligt var det människor lite överallt.

Så här mycket ris rensade vi bort igår. Det är liksom en första utgallring kan man säga. Eller, det var mer Katarina som sa så och vi andra nickade och höll med.

Sen klippte jag gräset och det kan ha varit en av de jobbigaste sakerna jag har gjort. Lite för långt och lite för fuktigt gräs kombinerat med en lite för risig klippare. Men jag kämpade på.

Jag hade dessutom fenomenal hjälp av Moa. Hon var en sån trooper. Krattade och räfsade gräs som om det inte fanns en morgondag.

När vi blev för trötta satte vi oss och vilade lite innan vi fortsatte.

När vi ansat, burit, klippt och krattat klart gick vi ut i skogen och letade svamp. Än en gång hittade vi svamp på tomten! Den här gången trattkantareller.

Trattisarna tog vi in och stekte i smör. Sen åt vi dom på bröd medan vi värmde oss inne i storstugan. Vi vuxna drack kaffe och tog oss för ryggarna och sa att det ändå var väldigt skönt att få vara ute en hel dag så här.

Barnen pysslade och fnissade åt roliga engelska ord som cykel (bajsickel) och puss (kiss). Eller, ska jag vara helt ärlig var det mest jag och Katarina som skrattade åt kiss och bajsickel. Antar att det är sånt som kan hända när man fått ett ton frisk luft i lungorna och man fått jobba med kroppen. Man blir liksom lite levande igen.