Jag vet inte vad som hände men plötsligt befann jag mig i ett hav av krav på enkäter som jag skulle fylla i och skicka in till institutioner och centralbyråer. Och eftersom jag stundtals kan vara en både tillmötesgående och noggrann människa så är detta något som jag nu också har gjort. Jag har svarat på frågor om astma och hälsa och mitt län och miljö och förskola och jag vet inte allt. Jag har suttit böjd över köksbordet och gjort små kryss i formulär. Känt mig viktig. Som att jag bidrar. Som att jag nu verkligen är en del i statistiken.
Och så mitt i allt så kröp livet på mig. För bland alla dessa enkätfrågor kom det några frågor om graviditet och barn och sådant relaterat.
Fråga 22: Har du någon gång haft missfall?
Fråga 22.1: Om JA hur många gånger?
Eftersom tiden gör sitt för att man ska glömma detaljer runt sådant som varit tungt så fick jag lov att leta reda på mitt gamla inlägg där jag berättade för första gången om vår längtan och vår långa väg mot att bli föräldrar. Och där fanns svaret: sex missfall hade jag innan det som skulle bli Olof och Greta fäste i min livmoder. Som ett helt otroligt sammanträffande så är det just idag exakt tre år sedan jag skrev det där inlägget. Nå. Med tårar i ögonen läste jag klart hela inlägget innan jag svarade klart på den sista enkäten och skrev in siffran sex på raden efter fråga 22.1. Och trots att detaljerna runt vår kamp bleknat och blivit lite suddigt i kanterna så inser jag att minnena av vår längtan fortfarande är tydlig. Och tacksamheten jag känner över att vi har fått bli föräldrar, den finns med mig varje dag. Och kanske är det just på grund av vår historia som det sedan var så stort att få kryssa i ett ja och skriva siffran två vid nästa fråga?
Fråga 23: Har du någonsin fött barn?
Fråga 23.3 Om JA hur många barn har du fött?
Det var ett stolt och mäktigt ögonblick i mitt liv som statistik.
Jag tycker det är en jättekonstig fråga i en enkät? Den enda gången jag kan känna att den är befogad är ifall man är gravid och att ens barnmorska frågar då kan jag tycka att det skulle vara befogat för ens egen skull så att säga....
SvaraRaderaI forskning kan det absolut vara intressant att veta. Enketer används ju exempelvis för att samla data till forskning, och för att undersöka missfallsfrekvens eller så är det ju relevant. Eller när det gäller ren statistik så som hur stor del av kvinnor drabbas av missfall och finns ålderssamband. Efter diverse uppsatser är jag snabb på att svara på enkäter, jag vet att de där frågorna som jag har svårt att se relevansen i kan betyda så mycket.
RaderaAv alla skvadriljarder frågor som jag svarade på idag så var det här partiet som handlade om graviditet och missfall det enda där det fanns möjlighet att kryssa i ett alternativ som hette "jag vill inte svara på frågan". Men jag svarade gärna (och det hade jag ju inte behövt göra överhuvudtaget egentligen). I de här undersökningarna är jag/man anonym och jag tänker att mina erfarenheter är lika viktiga som alla andras och jag vill att de ska vara en del av statistiken.
Radera<3
SvaraRaderaJag tror att det här med att vi hade en lite krokigare väl för att få våra små alltid är någonting som kommer att finnas där någonstans. Inte alltid helt närvarande, men som du skriver så blir den så himla tydlig vid vissa tillfällen.
Apropå det här med relevansen av den typen av frågor så tänker jag också att det är bra att det lyfts fram och görs statistik av att barn inte är något som bara kommer när en vill och är redo. Plus att jag gillar det här med enkäter generellt, är med i flera enkät-paneler.
Åh, men gråååt, blir helt tårögd över hur fint det ändå blev med era fina barn till slut :-)
SvaraRadera