Så jag tog bilen för att hämta barnen från förskolan idag. Efter gårdagens fyspass som höll på att ta döden på mig lovade jag mig själv dyrt och heligt att aldrig utsätta mig för samma idioti igen. Man måste vara snäll mot sig själv, det är mitt mantra. Så, med tanke på att dagens vägunderlag bjudit på blixthalka så ---> en biltur på dryga kilometern gånger två = check!
Kände mig som en lazy amerikansk hemmafru när jag gjorde manövern men alla moraliska tveksamheter försvann i ett poff när hela hämtningen sedan gick som en dröm. Jag älskar när allt som går som en dröm. Och jag älskar mitt körkort. Näst efter mina barn och Ulf älskar jag nog mitt körkort mest av allt. (Det kan vara mitt muskelminne från igår som får mig att känna så idag men just nu: äkta kärlek alltså). Jag ska banne mig köpa en extra fin ask med en röd sidenkudde i som jag kan lägga ner mitt lilla körkort i och ha det bredvid sängen. Så kan jag öppna locket och beundra det lite då och då!
Okej ...
... här har jag helt uppenbart spårat ur, så nu viker jag långsamt ner datorns skärm och lämnar de
Ja har full förståelse för din kärlek till ditt körkort! Det ÄR en sån frihet att när man vill bara kunna ta sig ditt man själv väljer att åka! Och det underlättar vardagen otroligt.
SvaraRaderaAlltså körkortet! Som jag älskar mitt körkort! Det bästa jag åstadkom förra året. Tveklöst!
RaderaFull förståelse för din kärlek till ditt körkort och så himla bra att du kunde lösa det hela på ett så enkelt sätt. Du är faktiskt en förebild när det gäller föräldraskap och allt för det är inte enkelt alla dagar så är det bara. <3
SvaraRaderaÅh Alice! Du är ju den finaste du! <3<3<3<3<3
Radera