För fyra år sedan vaknade jag upp vilsen, ledsen och skrämd. Då hade Sd tagit sig in i riksdagen och jag förstod ingenting. Jag förstår fortfarande ingenting för i den värld där jag vill leva så kan ett sånt här resultat inte vara möjligt. Då, för fyra år sedan, försökte jag hantera min ångest genom att lajva hemmafru: jag avfrostade frysen, putsade kristallkronorna åh herregud och kokade saft, alltså hur knäppt?
Idag vaknade jag också med ett tryck över bröstet och en klump i magen. Under morgonen har jag kramat mina barn så hårt så hårt och känt någon slags bisarr tacksamhet över att de är för små för att förstå. För hur förklarar man ett sånt här valresultat för sina barn? Mina gudbarn som är stora nog för att försöka är i chock och jag gråter inuti när jag tänker på dem.
Men livet går vidare för att det måste gå vidare. Kampen fortsätter. Och det finns bra saker som också har hänt i och med valet. Precis hur allt kommer att bli återstår att se, men inuti mig finns en ljus kärna som jag vill se växa. Och jag tror också att den kommer att få göra det. För även om jag vaknade ledsen och lite skrämd i morse så känner jag mig inte vilsen. Vi är många och vi är starka som vill se ett ljusare Sverige växa fram. Men just idag är det tungt.
Nu ska jag fortsätta att ta mig igenom den här dagen. Jag har redan gjort två ganska konstiga saker som jag ser som tecken på att jag är en människa i kris. Jag har i hets beställt ett par skor och ett par nya dörrluckor till ett skåp. Tydligen väljer jag att konsumera mig ur ångesten den här gången? Åh herregud vad det här med val inte är bra för mig. Inte för min självbild i alla fall.
Ja, vad ska man säga? Jag kan väl erkänna att jag inte har någon större önskan att återvända med min mångkulturella familj till Sverige för tillfället. Men det är väl bara att inse, min hjärnforskande utländske man skulle troligtvis bli en stor belastning för det svenska samhället. För att inte tala om mina Mellanöstern-födda barn... De skulle säkert få för sig att fira konstiga högtider och äta illaluktande mat.
SvaraRaderaDet positiva är att den stora majoriteten av svenskar är in SD-anhängare! Och de flesta SD-anhängarna är nog bara rädda och okunniga, inte onda. Jag tror att det är dags att sluta ignorera SD, låt dem visa vad de går för i politiken, de kanske har något att tillföra? Men om man bara stigmatiserar dem kommer de alltid att vara ett parti som inte behöver göra något annat än att klaga på vad som är fel utan att ta ansvar. Och om inget annat hjälper, köp mer skor!! :-)