måndag 16 september 2013

Vaccinationsdagar är inte några roliga dagar

Det var dags för Olof och Greta att lite försenat få sin tredje påfyllnad av det där supervaccinet som är mot typ allt. Idag skrek båda våra barn så mycket att det inte var klokt när de fick sprutorna. Den här gången kändes det som att det inte bara sprutorna som gjorde lite ont, utan att det också var som att de båda nåddes av insikten om att andra kan göra dom illa. Hur kunde Laine, vår annars så snälla sköterska, plötsligt göra dem så ont? Olof satt i Ulfs knä och grät med öppen mun och pekade anklagande mot henne. Ågud.

Så vi gjorde vad vi kunde. Vi tröstade och tittade på bussar och ambulanser genom fönstret och gråten avtog. Bara för att dra igång igen så fort de såg stackars Laine. Aja. Det gick över i alla fall. Gråten. Med lite russin och välling kan man mota bort även de dystraste tankar och efter en stund kunde vi lämna BVC.  På vägen hem stannade vi till i min svägerskas barnklädesbutk och köpte ett par ekologiska skodon från Kavat till Olof och Greta. Eftersom de nu går och det har blivit höst ute var det helt enkelt dags. Urfina skor som ni snart ska få se. Jag och Ulf pratade om hur bra det verkade ha gått med vaccineringen den här gången. Kanske blir det så? Att det blir skrikigare men enklare ju äldre de blir?

Kvällen blev också rätt trevlig fram tills att den inte var det längre. Från ingenstans kom det. I säkert fyrtofem minuter grät Greta och hon var helt tröstlös. Det var som att hon kom på allt det där med världens ondska igen och hon grät så hon skakade. Hon tryckte sig mot min kropp och skrek rakt in i mitt bröst. Inget jag gjorde kunde få det att gå över.

Ungefär när Greta lugnat ner sig drog Olof igång. Nu var det han som var tröstlös och som tittade på mig och Ulf med sina tårfyllda ögon. Olof som alltid annars brukar bli så arg var nu också alldeles ledsen. När Olof och Greta är sådär ledsna är det som att något går sönder inuti mig. Det är insikten om allt som jag inte kommer att kunna skydda dem från i framtiden som gör mig så liten och sargad.

Hur klarar man det? Som förälder. Det är något jag inte begriper men med tiden kommer att få försöka förstå. Nej. Usch. Vaccinationsdagar är inte några roliga dagar. Dom kunde gärna inte få finnas.

4 kommentarer:

  1. Första vaccinationsdagen för vår bebbe.
    Hjälp!

    SvaraRadera
  2. Det är inte lätt att vara liten och behöva gå igenom saker som gör ont. Hoppas att de och ni får sova inatt och imorgon är det bara ett minne. Kram vännen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hoppas jag med. Åh, sweet J! Kram tillbaka.

      Radera