Så blev det måndag och vi bestämde oss för att åka på utflykt igen.
Vi åkte till Chania som visade sig vara en väldigt vacker plats här på jorden.
Vi trivdes.
Det var en blåsig dag och vågorna slog högt upp på strandpromenad och kaj. Jag blev blöt om fötterna.
Vi tittade på båtar och fiskstim.
Sen gick vi tillbaka in mot stadskärnan.
Plötsligt stod den där. Hästen!
Skulle vi våga gå fram och klappa?
Jag och Olof vågade och Ulf lyckades fånga det sjuka när hästen (som kändes lite galen på ett inte helt bra sätt) bet mig i bröstet. Obs inte hårt men ändå.
Greta höll sig på avstånd. Hon är inte så förtjust i levande djur hon vår lilla Greta. "Oberäkneliga varelser det där" tycks hon tänka. Med rätta.
Amen ni ser ju.
Vi flanerade vidare.
Raulf, som han tydligen heter i Grekland.
Det var en sån där dag då vi köpte ett par maracas till Olof och Greta inne på en gullig och turistig shoppinggata.
Olof fick ryslig feeling nere vid strandpromenaden.
Men det är nog sånt som Chania gör med en? Vilken ljuvlig liten karamell till stad det var.
På väg tillbaka till bilen erbjöd en amerikansk kvinna att fota den rörande lilla fyrklövern. Vi sa ja och tack!
Allt som allt hade vi en strålande eftermiddag i Chania. Hit skulle jag gärna åka igen.


















Ahahahahahaahahaha! Ahahahahahahaha! Dör över bröstbitarpållen och Raulf!!
SvaraRaderaPrecis som jag då! Herregud vad sjukt det var med hästen.
Radera