En måndag i Kolimbari

För en vecka sedan startade vår dag så här. Det var nog redan här som dagarna började blandas ihop och allt blev till en stor härlig pöl av semester.

Så låt mig berätta lite om våra frukostar i stället.

Dom var fantastiska. Ja, ni ser ju. Detta är en av ostsektionerna. En. Av. Ostsektionerna.

Olof "Va e de?" Strand undrade så klart vad allt var. Vi hjälptes åt att svara. I just detta fall är det morfarn som får berätta att det är russin och torkade aprikoser han har i sin lilla skål.

Förmiddagen spenderades sedan vid och i poolen.

Där det mest rafflande som hände väl var att jag gick in på nästa semesterbok? Och vilken jäkla bok sedan. Så fantastiskt bra.

Under eftermiddagen bytte vi location. Olof staplade stenar.

Och Greta åt en sen lunch pga ett sömntåg som plockat upp henne lite för tidigt denna dag.

Barnen fikade också. Frukt.

Och excellerade i att slappa.

Att vi inte ska få hänga vid detta hav något mer under en överskådlig framtid är inte rätt. Det känner jag i varje cell i min kropp.

Nåja. När Olof och Greta började klaga allt för mycket på varma fötter tog pappan med dem åter till poolområdet.

Jag och min mamma stannade kvar för ett dopp.

♥ Medelhavet ♥

Eftermiddagen rundade vi av med champagne på rummet.

Och med en show i amfiteatern igen. Den var egentligen inte mycket att skriva hem om, om det inte vore för detta rekordartat gulliga som inträffade. Alltså. Alltså! Plus att Greta höll Olofs hand. Bakom deras ryggar fanns en mamma, en pappa, en mormor och en morfar samt en moster som höll på att svimma av alla översvämmande känslor av kärlek.

Och en söndag vid havet. Medelhavet.

Så blev det söndag.

Och vi bestämde oss för att gå ner till havet och hotellets strand.

Målet var bestämt. Här skulle det kastas sten i hav.

Jag och pappa hade stenkastartävling. Ulf fick inte vara med pga så enormt överlägsen.

Det var en lugn och alldeles stilla dag vid havet.

Trots att havet var härligt och inbjudande så var stranden inte så barnvänlig. Varma kantiga stenar och tvärdjup strandlinje. Vi bestämde oss för att gå till poolen istället.

Vi passerade våra rum.

Och la oss i skuggan för en glass. Och med oss menar jag Olof.

Precis som alla andra dagar sov barnen ett par timmar efter lunch.

Och jag gick till hotellets spa.

För en massage. En sån bra sak att göra på till exempel en mors dag, inte sant? Äh, det är en bra sak att göra alla dagar.

Vid sex var det dags för underhållning.

Barnunderhållning nere i hotellets amfiteater. 

Greta var väl i ärlighetens namn måttligt intresserad.

Hon var även måttligt intresserad av det där "minidisco" som det skulle till att vara.

Olof var lite avvaktande.

Sen släppte han ut all den dans han hade inom sig.

Och så mycket dans det fanns i den där lilla kroppen!

En dans som väl mest handlade om att huka sig och skratta.

Men det finns väl i och för sig inget med huka och skratta som man inte gillar, inte sant?

Mmm. En alldeles utmärkt söndag som vi hade i Kolimbari för prick en vecka sedan.

Resan till och första dagen i Kolimbari

Allt började en sen eftermiddag med två mycket resesugna två barn ute på Arlanda. Under några dagar hade jag pratat med Oggi om att vi skulle åka och jag tror att de förstod vad som var på väg att hända.

Väl inne i planet blev allt mycket stimmigt på just våra tre platser. Jag och Ulf betalade extra för att få sitta just här, efter tips från researrangören. På den här raden finns det nämligen ett extra säte som inte går att boka vilket betyder två saker: 1. vi fick en extra stol och 2. vi fick sitta tillsammans (det får man inte annars när man reser med tvillingar under två år pga mängden syrgasmasker på en rad).

Stimmet avslutades med sömn i mosters famn på bussen från planet till terminalen. Flygresan gick förresten jättebra. Det är verkligen inte några problem att resa med Olof och Greta. Så himla skönt.

Nästa morgon vaknade vi i Grekland med ett rum fullt av tvillingrelaterade saker.

Och till detta härliga. Vi hade dock inte bokat ett sånt här rum och något hade blivit fel vid nattens incheckning. Under förmiddagen flyttades vi runt och det nya rummet vi fick blev bra det med.

Vi gick till frukostmatsalen.

Där träffade Olof på en kär bekant.

Och utanför restaurangen fanns en annan gammal favorit. Alltså den här fisken, SOM vi har hängt vid den. Det finns inte en fena på den som jag inte har definierat för min son.

Sen var det dags att gå en runda. 

Vi passerade poolområdet.

Med spring i benen.

Barnen hittade tusentals saker att inspektera. Här gissar jag på en skalbagge.

Vi var på väg till det rum som min syster hade råkat få. Även hon blev nämligen felincheckad under natten.

Greta uttryckte det vi alla kände: Wow!

Badsuget var enormt.

Så vi svidade om och placerade oss vid poolen.

Så. Himla. Härligt.

Vid lunchtid förflyttade vi oss till poolbaren.

Chips till lunch, ja varför inte?

Från en solstol spanade jag sedan på min stilige man. 

Och njöt av att se hur Greta utvecklats till att bli ett litet vattendjur.

Att dessutom resa med mina föräldrar var inget annat än geni. Så lyxigt att kunna ligga under ett parasoll medan barnen hade det bra med mormorn och morfarn.

På kvällen åt vi middag på hotellets asiatiska restaurang. Det är inte något jag skulle rekommendera någon som gillar asiatiskt eller smakrik mat. Men vi hade trevligt.

Mycket på grund av tilltaget att ta med sig en padda till matbordet. Genialiskt säger något?

Oh ja, säger jag, hela min familj samt alla andra matgäster på hela hotellet.

Ja, men typ nåt sånt var vår första dag på semestern i Kolimbari. Låt mig sammanfatta det hela: underbart. Det var vad denna första dag var. Den var underbar.