torsdag 6 juni 2013

En dag i viken

Här i viken har vi det bra. Det tycks vi alltid ha när vi är här? Gott att det har fått bli så. Att det har fått bli vårt lilla andningshål i norra skärgården. Nu är solen på väg ner och fåglarna kvittrar fortfarande. Ulf syr ett par mörkläggningsgardiner för att hjälpa våra barn att förstå dygnets upplägg lite bättre. I morse vaknade dom fem igen. Det är inte okej. Dom sover sedan drygt en timme tillbaka förresten, barnen alltså. Dom har varit så glada idag. Krupit i gräset och vilat på filtar i skuggan under ett parasoll. Greta klättrar upp för trappstegen på vår trall som det mest naturliga någonsin. Både hon och Olof har också trillat ner för samma nämnda trappsteg. Inte bra. Mycket gråt blev det. Olof slog munnen mot ett trappsteg och ännu en gång kom det blod. Tiden för trill, rammel, fall, bulor och blod är definitivt här nu. Det gillar jag inte.

Men jag gillar Belvoirs lemonader. Just nu dricker jag varianten med hallon. Den är ljuvlig även om jag bara kan tänka på Schrute farms när jag ser flaskans etikett med texten "belvoir fruit farms". Ni som har sett amerikanska The Office förstår ni andra får ha överseende med min hjärnas populärkulturella kopplingar. 

Innan lemonaden åt jag en bit opastöriserad brie. Det har jag inte gjort sedan jag kom hem från bb och åt det fem dagar i rad och sen fick sluta tvärt när vi förstod att det var osten som gav våra barn magknip. Men nu gör vi revansch jag och brien! Och vilken bra revansch sen ... mmm brie. Innan brien och nattningen av oggi åt vi middag. Ute på altanen, grillat. Så klart. Det är ju sånt som vi nordbor gör så snart vintern släppt greppet om oss och temperaturen blir mer tillåtande. Det var en löftesrik middag. 

Förresten. Här ute blommar liljekonvaljerna nu. Under vår eftermiddagspromenad låg doften tung längsmed vägen. Från och med nu är blommande liljekonvalj min favoritdoft. 

Okej. Nu ska jag fortsätta att bläddra lite i några fjolårstidningar som ligger här ute. Och lyssna på Ulf som syr och Olof som andas så högt från sin säng i sovrummet att det hörs ut till mig i soffan. Och fågelkvittret! Åh vilka bra ljud jag har i mina öron nu. En ljudmatta för själen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar