Året 2012: December

Plötsligt hade det blivit december och årets sista månad var här.

Jag upptäckte att barnen tyckte att det var roligt att bara vara med oss vuxna när vi gör saker.

Så länge vi involverar dom lite grann. Berättar vad vi gör och sånt.

Den sjätte december började det snöa. Jä-hä-häklar vad det kom snö. Den gjorde kaos med Stockholm.

Mitt i detta snöoväder åkte vi iväg och vaccinerade Olof och Greta. Det gick ganska bra om man bortser från det mindre blodbadet och febern som sänkte Greta.

För att parera ännu en dag med snökaos åkte jag och Ulf med tvillingarna till Moderna museet. Bästa inomhuspromenadstället ni vet? Den här gången hann vi äta lunch innan tvillingarna vaknade i vagnen. Det är första och enda gången hittills som vi lyckats med en sån grej. Jag hoppas på många fler såna här stunder för 2013.

Swish swoosh sa det och Greta och Olof blev fyra månader.

Jag kände mig redo för att lämna mina barn i Ulf trygga famn ett par timmar och åkte och klippte håret.

Jag gick också till Peppar med min lillasyster för att marinera mig i julstämning.

Det var i december som vi bestämde oss för att börja introducera Greta och Olof för lite nya smaker. Vatten på sked var "sådär" enligt Greta.

Två dagar innan julafton kom min mamma och pappa till Stockholm för att fira jul med oss. Tvillingarna ÄLSKADE att ha mormor och morfar på besök i en vecka. Alltså verkligen älskade.

Ja, och så firade vi jul. Den första som fyrklöver. Det älskade jag.

På annandag jul kom min bror med familj hem till oss. Olof och Greta har väldigt fina kusiner. Det har dom.

Det känns som att Olof och Greta växte så himla mycket i slutet av december. Plötsligt hade vi en son som älskade att ligga på mage, kunde rulla runt och visade tydliga tendenser på att vilja ta sig fram själv.

Och en dotter som tuggade i sig en bit smörgåsrån utan att grimasera det minsta.

December, ja hela 2012, avslutades på ett helt strålande vis hemma hos Lisa och Tim och deras tvillingpojkar. Det här är liksom det nya livet: Jag och Ulf och vänner och en hel hög med bebisar. Det är ett fint nytt liv som jag är så tacksam över att just jag får leva.

Året 2012: November

En av de första dagarna i november åkte vi ut till Hummelviken igen. Den här gången sov vi inte över utan lämnade över stugan till min bror och hans familj som hade höstlov där.

Hemma i våningen i Vasastan sålde vi halva vårt möblemang och fick Parisisk cafékänsla i köket när vårt nya bord blev försenat.

Behovet att göra plats för de här två och deras saker låg bakom den brutala möbelutrensningen.

Annars skulle jag säga att det var i november som allt började "bli som vanligt". Med det menar jag att saker föll på plats och att allt vi gjorde var lite samma samma hela tiden.

Som att öva på att ligga på mage.

Eller som att bada varje kväll.

Det var också i november som jag fick en bärsele av Katta Kvack. Plötsligt blev storhandling och besök hos faster som bor tre våningar upp utan hiss mer rimligt att göra igen.

Och i mitten av november blev Olof och Greta tre månader.

Min pappa var här och hängde en del med mig och tvillingarna.

Jag och tvillingarna åkte med pappa och min syster till Fotografiska en dag. Det var en fin dag.

Vi hängde också med min faster innan hon skulle åka till Burma. Det jag slås av med den här bilden är att det tydligen var i november som Olof fick sitt utseende. Det är så här han ser ut liksom tycker jag.

Oooh! November var ju också månaden då jag gick ut och åt för första gången på mycket MYCKET länge. Min vän Jenny var bästa sällskapet man kan tänka sig.

Det var i november som Greta började gå hos en sjukgymnast, eller PT som vi kallar henne när vi vill skoja till det lite.

Det var på grund av Gretas skeva huvudform som hon fick börja med sjukgymnastik blott tre månader gammal. Hon fick också börja sova på sidan med hjälp av en sidokudde. Tack och lov har det fungerat bra.

Haha. Åh herregud vad vi kämpade för att få till årets julkort. Det skulle bli ett med Olof och Greta på. Så klart. De flesta bilderna blev dock så här: med Gretas kjol uppe vid midjan och hucklet på svaj.

Ganska så många andra kort blev så här: med Greta utan ben och med tummen i munnen.

Vi tog väl en si-så-där sjuhundra TUSEN bilder innan vi fick det vi var ute efter. En julbild med våra chocksöta bebisar!

Åh! Det var också i november som vi var på bebiskonsert och Greta blev helt uppslukad av föreställningen. Vi måste gå på fler såna under 2013.

Någonstans i slutet av november åkte julpyntet upp. Från den dagen och en månad fram lyssnade jag och tvillingarna på Sarah Dawn Finers julskiva minst en gång varje dag. Jag älskar att jag alltid kommer att förknippa den med julen 2012. Älskar!

Jag tror överhuvudtaget att jag älskar november lite när jag nu ser tillbaka på den.

Året 2012: Oktober

När september blev oktober åkte min mamma hem och vi i den lilla fyrklövern skulle klara oss själva. För att få livet, som fortfarande var rätt skakigt, att gå ihop jobbade Ulf en hel del hemifrån. Skötte sina möten via Skype och sånt. På det viset kunde han rycka in om det blev kris. Det blev det rätt ofta där i början. Kan man säga.

Min syster fortsatte att hjälpa oss och av alla människor i hela världen är det min syster som Olof och Greta känner bäst näst efter mig och Ulf. Det är fint.

Min pappa kom också och hjälpte oss.

Och vi fick hjälp av min vän Katarina.

Vi fortsatte med våra promenader.

Och livet blev bättre och bättre för varje dag som gick.

Vi började få in lite rutiner med barnen. Bästa stunden var på kvällarna när barnen somnat i våra famnar. Det är fortfarande min bästa stund på dagen. Eller, en av dom i alla fall.

Plötsligt hade tvillingarna funnits i våra liv i två månader och de gick från att vara obegripliga spädbarn till små bebisar som nu kunde le mot oss och sånt.

Det känns som att vi hade ett läkarbesök inbokat med något av barnen någon gång varje vecka under hösten. Aldrig något allvarligt skönt nog, men ändå: modershjärtat när de undersökte Olofs svalg med gastroskopi, eller gjorde pricktest på Greta. Höll på att värka sönder.

Med den senare delen av oktober kom också det mindre bra vädret. Vi fortsatte ändå att promenera varje dag. Fast inomhus. Som här till exempel på Moderna museet som visade sig vara ett jättebra ställe för barnvagnspromenader regniga dagar. På riktigt alltså. Tips!

Det här var också första gången vi kunde sitta ner och ta en fika med barnen i vagnen. De sover nämligen inte (så länge) i den om den står stilla. Men som sagt. Här fikar vi. Hela sju minuter satt vi ner. Man hinner fika mycket på sju minuter.

Åh! Det var i oktober som Greta och Olof äntligen fick träffa sina kusiner. Så hjärtinnerligt fint var det.

Jag började också hänga med andra småbarnsföräldrar. Och deras bebisar såklart.

Men mest av allt hängde jag och tvillingarna med moster Äl.

Och promenerade. Som sagt.

Haha. Just ja. I slutet av oktober kom första snön. Lite tidigt kan man tycka. Och lite lite också. Men det skulle komma mer sen. MYCKET mera snö skulle det komma sen.

Ja. Så var det med oktober. En bra månad.