tisdag 4 november 2014

Varför jag älskar att blogga

Det finns flera skäl till att jag älskar att blogga. Förutom det här som jag var inne på här om dagen: att bloggen är min samlingspunkt där jag kan tänka klart och låta mina tankar flyga högt och fritt, så älskar jag det arkiv som jag bygger för mig och mina barn. Om bara några år kommer så mycket av det som är vårt liv nu bara bestå av flyktiga minnesfragment. Men tack vare den här platsen så kommer jag kunna få veta en massa saker om mig själv och om hur livet såg ut.

Men det som gör att jag älskar att blogga allra allra mest är den generösa och vackra respons som jag så ofta får av er. För några dagar sedan kom det en kommentar till mitt inlägg om de komplicerade förväntningarna som börjar komma på att Olof och Greta ska bli mer självständiga (efter att Greta varit nedstämd på förskolan och gått runt och saknat Olof som var hemma och sjuk). Så här skrev Sara:

Ber att få citera Maria Gripe: "Gud skydde den som skiljer tvillingar från varandra".

Ni gör såklart rätt som följer magkänslan. Dumt sagt av kollegan, det låter ogenomtänkt. När min man är bortrest och jag saknar honom, inte skulle någon då få för sig att säga att det är dags att jag vänjer mig av med honom?!

Saknad är en normal reaktion på frånvaro av en älskad människa. Inga konstigheter. Inget som förminskar – tvärt om.

Så vackert skrivet att jag får knip i hjärtat och tårar i ögonen. Jag vill bara att ni ska veta att era kommentarer betyder mycket för mig. Tack snälla snälla ni som skriver så fint och gör mig så glad. Ni får min själ att sjunga.

7 kommentarer:

  1. Så fint skrivet! Vilken bra referens, konstigt det där när en del verkar tro att barn inte har känslor precis som vuxna. Även att alla känslor är ok, att det är ok att vara ledsen, nedstämd, sakna... Man behöver inte känna skuld o skam för de mörka känslorna.
    Lyssna på er egna magkänsla! Lita på att ni känner era barn bäst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är precis vad vi gör, eller försöker göra i alla fall. Jag är så tacksam över att jag ändå har en väldigt stark inre moralisk kompass för FY vad vilse jag skulle bli av allt detta förälraskapande annars. <3

      Radera
  2. Alltså ÄLSKAR denna människa som inte bara har så himla rätt och självklart sätt att förklara saknad. Men också, som refererar till Maria Gripe och denna magiska bok Tordyveln flyger i skymningen! Hade jag inte läst den och skuggböckerna sommaren 94 hade jag icket läst eller tänkt, resonerat och fantiserat ens närmelsevis så mycket som jag läst fram till nu.
    Tordyveln är lätt min viktigaste bok, lättlättlätt.
    Vilket totalt hjärtsnörperi det här inlägget gav mig, sweet lord.
    Hurra för din blogg Erika, vilket litet glittrande smycke i detta smutsiga som är www.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jenny F! Som alltid drämmer du till med formuleringar som gör mig alldeles matt av beundran. Du kan då verkligen umgås med ord på ett bra sätt du. Verkligen. Tack för att du alltid skriver så fint!

      Radera
  3. Är komplett mållös här över dessa fina ord om mina ord. Och Maria Gripes. Denna blogg är allt ett fint ställe att vara på. Tack för att du skriver den Erika!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sara! Som du förstår är jag mycket MYCKET glad i dig och att du kommenterar så klokt och vackert. Så tack till dig!

      Radera
  4. Åh så bra skrivet av Sara (som jag också är vagt bekant med!).
    Och jag håller med dig om bloggandet: fast mina tjejer bara är ett år än går jag redan ofta tillbaka för att se hur det var förut, och jag ångrar att bloggen jag och min sambo hade gemensamt för storebror är så knapphändig; där lade vi mest upp foton och skrev väldigt lite.

    SvaraRadera