Det är ju fan ändå att man ska gå och bli lite blasé på grejer. För årets Peppar-besök fick inte alls mina julkänslor att slå på alla cylindrar sådär som det brukar. Synd kan man tycka.
För det var ju fint julpyntat. Som vanligt. Men det var liksom ändå något som fattades.
I själen om ni förstår vad jag menar?
Det kan vara så att jag saknade mina barn? Bevis för detta påstående är att jag blev en sån där mamma som plockade fram mobilen och visade bilder på mina barn. Min syster hade inte något emot det. Inte alls. Hon satt också och log hänfört när hon fick se filmen där Greta skrattar.
Jaja. Jag åt i alla fall en tallrik med ribs och en tallrik med olika friterade saker. Precis som jag planerat. Och drack nästan en öl. Och jag lyssnade på min syster berätta om vad som händer där ute i den riktiga världen. Typ i Berlin och på svtplay. Dvs den värld som hon tar del av. Och det var fint. Jättefint till och med för jag älskar min syster och att höra om hur hon har det i sitt liv. Men mest av allt längtade jag hem till min familj. Det gjorde jag. Så efter den halvdruckna ölen (som jag upptäckte att det låg en fluga i) tog jag min syster under armen och förenade henne med de andra tre som jag håller kärast. Och då. DÅ! Blev kvällen perfekt.
Härligt att kvällen blev perfekt :)
SvaraRadera:D
Radera