Mindre orolig idag

Efter en push i rätt riktning från Frau Anna igår så ringde jag min barnmorska idag för att prata lite om min oro. Det kändes som att den höll på att äta upp mig inifrån faktiskt.

Hon var bra och hörde mig och bokade raskt in mig hos en läkare som jag fick träffa redan i eftermiddags. Och allt såg bra ut. Allt jag känner är helt naturligt eftersom jag växer mycket snabbt (alltså det är helt sjukt hur snabbt jag växer, ni ska snart få se bilder) och har extremt mycket hormoner i omlopp. Läkaren undersökte mig noga och gjorde ett ultraljud så nu har jag fått se dem igen.

Ja, dem. Jag väntar nämligen inte bara en baby. Jag och Ulf ska få tvillingar. Ettan och tvåan heter de. Namngivna av vår läkare på Danderyds Sjukhus. Siffrorna får de beroende på hur de ligger i magen och ettan är den som är mest trolig att födas först.

Det här med tvillingarna har jag vetat ett tag. Det var också lite väntat eftersom vi återförde två embryon den där emotionella dagen i december förra året. Att återinföra två är däremot inte vanligt. Man gör det endast om kvalitén på embryona inte är toppen eller om man misslyckats upprepade gånger med IVF. Eller om man har en fantastisk läkare som förstår att hoppet håller på att lämna människan (jag).

I alla fall. Jag mår bättre idag och kan leva med att det gör lite ont och så. Det är som det ska vara helt enkelt.