måndag 9 februari 2015

I sjukstugan på Kungsholmen


Det var bara en tillfällig förbättring i morse. Febern är tillbaka och matlusten är som bortblåst. Just nu han han Alvedon i systemet och är rätt så pigg. Pigg på att leka med duplo och med någon katt i trä som får åka rutschkana på en brandbilsstege. Men att äta? Nä blä.

10 kommentarer:

  1. Åh! Odenplanbrickan! Jag undrar så varför jag inte köpt en till mig själv. Om de fortfarande går att få tag på får det bli ändring på det omedelbums. Eller efter all vab... / Helena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som en utmärkt belöning! Jag vet att den fortfarande finns för jag såg en när jag var på Designtorget här om veckan. Jag beställde mina (ja, plural för jag köpte en till Greta och en till Olof också som de ska få när de blir stora. Dom döptes nämligen i Gustav Vasa kyrka!) här http://shop.olleeksell.se/
      Krya på hemma hos dig med!

      Radera
  2. Saker som funkar här hemma vid matvägran pga feber:
    Klämpåsar, såna för bebisar. Brukar köpa ett gäng i olika smaker.
    Allt med sugrör, juice, snoothie och drickyoghurt.
    Välling.

    Dethär med att suga i sig näringen är som du märker melodin i vårt hem vid feber, i allfall för tvååringen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sugrör var ett genialiskt tips! Efter att han vägrat dricka något idag plockade jag fram ett sugrör och vips hade han druckit två glas juice! Tack!!

      Radera
  3. Välling och klämpåsar fungerade här med vid senaste förkylningen (mina små är bara lite drygt ett år, men jag tror ändå på det där med flytande näring – det är ändå vätskeintaget man behöver hålla mest koll på). Kan för övrigt trösta med att de åt som tokar första dagarna efter att matlusten kom tillbaka, så på något vis kanske de kompenserar.
    Sist men inte minst tänker du helt rätt med små skålar med gottigheter upplagda var för sig. En bekants dotter föddes med hjärtfel och bl.a. p.g.a. alla operationer och liknande blev det väldigt sent och segt med matintroduktionen. De fick gå på "ät-skola" på sjukhuset. Där fick de mat i "sortimentaskar" (sådana där plastlådor med en massa små fack). Det kunde t.ex. ligga några ärtor i ett fack, makaroner i ett annat, fruktbitar i ett tredje, chips (jajamen, vad som helst för att locka dem att äta;-) i ett fjärde o.s.v.
    /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klämpåsar funkade med Greta för ett par veckor sedan men Olof har vägrat. Och det har varit så svårt för INGET av det som han i normala fall älskar har varit av intresse. Inte ens glass, chips, russin - sånt som är väldigt festligt i hans ögon.
      Men någonstans efter middagstid idag så kom han till kylen och pekade och sa: "maten". Då var han redo så han har äntligen fått i sig något som känns lite matigare än några blåbär, några skedar yoghurt och några bitar frukt. Jag tror, och hoppas, att du har rätt. Dvs att han snart kommer att matkompensera.

      Radera
  4. Själv blir jag svårt sugen på den där salamin som ligger där och ser så himla god ut... kan det kanske t om vara tryffelsalami? Mums i så fall :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst är det tryffelsalami! Bra spotat! Jag är imponerad! Ja, eftersom det brukar vara bland det godaste han vet så försökte jag med det men ICKE. Nåja, i just det fallet klagade jag inte när jag åt upp hans rester hehe.

      Radera
  5. Oj vad fint du gjort. Vilken gullig mamma du är. Jag fick brickor när jag var sjuk av min mamma och äta i sängen. Sagor och pyssel. Vad det var ljuvligt att vara sjuk. Jag tror kanske inte att jag är lika omhändertagande. Ska försöka bli lite bättre pâ att ordna mysiga stunder. Matlusten kommer tillbaka. Bara han dricker lite är det ingen fara skulle jag resonera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är faktiskt så vi resonerar: så länge han dricker och kissar bra och att han inte känns för medtagen så försöker vi att inte oroa oss. Han har att ta av och lite har han allt fått i sig om man börjar räkna ihop, du vet: ett korvbröd här, en skål med kräm där, några vindruvor då och lite russin sen. Men det är ändå heartbreaking att inte riktigt känna igen sitt barn. I vanliga fall äter han rätt bra han vår lille Olof. Och tack för fina ord. Jag tror säkert att du är precis lika omhändertagande du också.

      Radera