En fin lunchdate på Fotografiska

Låt mig berätta om dagen då jag och Ulf åkte till Fotografiska för en lunchdate. Det var en ljuvlig dag.

Vi passade på att titta på utställningarna också för att samla inspiration och ÅH! vad jag har saknat att gå till Fotografiska insåg jag när vi gick genom salarna.

Herb Ritts utställning började bra med denna ikoniska bild. Gudars vad jag lyssnade på den där skivan och tittade på det där LP-omslaget när det begav sig. True blue, baby I love you.

Bitvis var denna utställning som att gå på ett besök i sin egen högstadietid. I alla fall för mig. Det där fotot till höger. Det hade jag som t-shirttryck. Mycket classy.

Och den här samlingen av modeller va. Så nineties.

Jag tittade på foton och kände lite försiktigt på mitt allt slappare hakskinn. Något som tydligen blivit lite av min signaturpose? Ni ska få se.

Ah! Innan vi lämnade Herban stannade jag till här. Vilket jädra par det där var ändå. Vilket jädra par.

Sedan gick vi till en helt magnifik utställning om jordens urbefolkning.

Och jag kände lite försiktigt på mitt allt slappare hakskinn.

Men nu lämnar vi mitt hakskinn för fotografierna var, som ni kan se, helt otroliga.

Mitt favoritfoto.

Fotografen som heter Jimmy Nelson hade döpt sin utställning till ”Before They Pass Away” eftersom det är precis vad den handlar om. Att hinna fotografera dessa ursprungsfolk innan de försvinner och dör ut.

Sen: en toalettselfie.

Och en bild i väntan på att restaurangen skulle öppna. Visste ni förresten att deras restaurang fick en Gulddrake i förra veckan? Jag var mycket förväntansfull.

Just lunchdater har blivit en relationslivlina för oss. Det är som att en sån här lunch blir så mycket mer än bara en lunch. Det blir ett tillfälle där kärleken får rum att växa och jag är så oerhört tacksam att vi har möjligheten att kunna göra sånt här någon gång ibland.

Men äta skulle vi ju göra trots växande kärlek, så klart. Och så här himla tjusigt har de fått det i sin restaurang nu för tiden. Jag ÄLSKADE ALLT här.

Allt, inklusive att jag kunde notera att vinrött mot lila är en stark trend hos Fotografiskas lunchgäster. Jag åkte direkt och köpte en variant med svart leomönster på rea. (Obs: sann historia detta att jag köpte en vinröd tröja efter vårt lunchbesök dock helt omedveten om var jag fått suget/inspirationen från).

Nåja. Vi åt och hängde med varandra och våra mobiler. Det är alltid något jobb som måste hanteras även under en lunchdate men eftersom vår sits är lika så är det inget som stör allt för mycket. 

Ja, så var det med den fina lunchdaten på Fotografiska.

Till sist: utsikten från museet. Och Stockholm va. En sån sablarns vacker stad.