Gäller ett nej även mig?

Det slår aldrig fel. Om Greta, eller Olof, blir tillsagda med ett skarpt NEJ för att de tex slår med leksaksstekpannan mot hallspegeln, försöker klättra upp på ryggstödet på våra nya fåtöljer, tuggar försiktigt på mammans bok eller härjar med toalettlocket så släpper den andra tvillingen vad hen har för händer och kommer pilandes som en himla illervessla för att testa att göra prick samma sak. Dvs slå med leksaksstekpannan mot hallspegeln, försöka klättra upp på ryggstödet på våra nya fåtöljer, ta en försiktig tugga på mammans bok eller härja med toalettlocket. Bara för att liksom kontrollera om det där nejet även gäller hen? Och det gör det ju. Varje gång. Men har Oggi någon learning curve? Svaret där är ett rungande NEJ. Så farsen fortsätter med en Greta som häller ut vatten på golvet --> en mamma som säger Nej Greta! --> en Olof som kommer illervesslapilande och häller ut lite mer vatten på golvet --> en mamma som säger Nej Olof! eller *hämtar andan* med en Olof som klättrar upp i soffan och drar i blombladen --> en mamma som säger Nej Olof! --> en Greta som kommer visslandes för att dra lite i blombladen --> en mamma som säger Nej Greta! osv i all oändlighet. Utmattningen! Uttråkningen!

Så i en akt av ren desperation kommer därför här ett öppet meddelande till Oggi:

Kära barn. Om det är så att ni kliver upp på natten, när vi tror att ni sover, för att googla svaret på enigman: "Gäller ett nej även mig?" Så är svaret ja Olof och ja Greta. Alltså: Det Olof inte får göra får inte du heller göra Greta. Och det du inte får göra Greta får heller inte Olof göra. Kan jag bli något tydligare? Ett nej är ett nej och det gäller er båda. Capice?