Nåja, vad är väl ett bad med sitt barn? Det kan ju va fruktansvärt långtråkigt osv. Eller nåt helt annat.

Så den här fredagskvällen kommer att gå till historien. Det kommer den. Inte för att den egentligen var särdeles märkvärdig. Inte till en början i vart fall. Det var kött och bea och pommes och I drömmarnas trädgård på SVT Play. Lasagne på burk till barnen.

Greta har varit lite febrig nu igen under dagen så den vuxna delen av familjen, framförallt den feminina parten, kom med den pigga idén att hon skulle bada med Olof. Lite egentid där pappan skulle ta hand om febriga Greta och mamman bonda med son i badkar. Nämen har ni hört sicken pigg och rolig idé!

Well.

Till att börja med blev Olof hemskt förvirrad över upplägget. Medan jag tappade upp badvattnet stod han vid dörren och grät och pekade på handtaget. Varför skulle han vara där inne när inte pappan eller Greta var det? Sedan smågrät han mest hela tiden som vi var i badkaret trots att pappan kallades in och Greta lika så för att agera stöd vid badkarskanten. Sedan fick allt fick ett mycket abrupt avslut när Olof ställde sig upp, eller kanske snarare hukade ihop sig, för en premiär.

Ja.

Precis.

Och jag vet inte om det finns bättre eller sämre tillfällen för den här typen av händelser men om vi säger så här: Jag hade kunnat vinna världsmästerskap med den hastighet jag hade upp ur badkaret.

Ja, det här är väl inget som någon i familjen är särskilt stolt över men ändå. Detta är tveklöst en fredag som vi kommer att minnas. Det finns liksom inte något annat alternativ. Ågud jag känner mig fortfarande smutsig. Skitig, så att säga.