Veckan med tvillingarna (tjugosex)

Olof och Greta, 26 veckor idag

Den här veckan har präglats väldigt mycket av det vaccin som Olof och Greta fick förra veckan. Efter de där två sprutorna per barn, och febernatten som höll på att ta knäcken på oss, har allt varit vänt upp och ner. Dom sover konstigt och oroligt båda två. Och dom som alltid har gillat kvällsgröten vägrar nu äta den. Mycket märkligt. Och antalet bajsblöjor! Jezz. Hur mycket skit kan ett par bebisar producera? Det är så man häpnar. Sämst av alla konstiga saker är att Greta har börjat poopa på natten. Vet ni hur pigg ett barn blir när man byter en bajsblöja på natten? Jetepigg är svaret. Och det är svårt utmattande för mamman och pappan.

Annars har veckan handlat om att rensa och göra i ordning våningen inför försäljning. Olof och Greta är med oss hela tiden vilket är lika delar tidskrävande som trevligt. Jo, faktiskt. När dom inte gnölar är det rätt fint att de är med oss. Greta var mycket intresserad av mäklaren under det mötet och Olof hade sin livs bästa tid när vi var på banken. Så det kanske blir deras framtida yrkesval? Mäklare och bankman. Det skulle inte vara dumt men vi får se hur det blir med det där.

Vi har också varit på en föräldraträff på bvc i veckan. Då pratade vi om olyckor och hur man barnsäkrar ett hem. Träffen fick mig att inse två saker: 1. våningen vi bor i nu är en frikkin' death trap för barn och 2. jag är mycket glad att vi ska flytta till en nyproducerad lägenhet.

När det gäller Olof och Gretas utveckling är vi på ungefär samma plats som tidigare – bara lite mer och lite bättre. Olof vänder på sig lätt som en plätt (men vet fortfarande inte hur man vänder tillbaka) och vrider sig runt på magen som en propeller. Ena stunden har han huvudet (och kroppen) vänt mot oss och nästa gång man tittar åt hans håll ligger han och glor in i ett element. Till exempel. Greta sitter rätt bra men har fortfarande en bit kvar innan hon kan parera instabiliteten. Så hon tippar omkull om man inte passar henne. Greta visar inget intresse av att vända på sig och Olof sitter inte heller än.

Om det skedde under den här veckan eller tidigare är jag inte säker på men Olof har nästan helt slutat att äta på sina händer. Greta däremot, hon smaskar på. Hon älskar båda sina händer och tycker att dom är det godaste som finns tror jag. Överhuvudtaget ska allt in i munnen nu. Mammans och pappans händer (andras också för den delen), leksaker, mattor, tröjor, allt. ALLT ska in i tvillingarnas munnar. Där är dom i synk.

I veckan var vi också till Gretas sjukgymnast som tycker att Gretas huvudform blir bättre och bättre. Skevheten är nästan borta. Det är skönt men sjukgymnasten anser att det fortfarande är en bit kvar när det gäller styrkan i Gretas nacke. Det ser ju vi också att det är. Greta är svagare på ena sidan vilket gör att hon lutar huvudet åt vänster. Vi måste bli bättre på att hjälpa henne att träna men det är så sabla svårt att hitta tid till det också. Men för Gretas skulle måste vi faktiskt prioritera det. Utan tvekan är det så.

Oh! En gullig grej som båda barnen börjat med i veckan är att de kan plocka upp en napp och stoppa den i munnen. De är inte helt medvetna om vad de gör för i så fall tycker jag att de borde använda den färdigheten på nätterna när de tappat nappen – men det gör de alltså inte.

I veckan var också darling Katarina här och pratade om det stundande dopet. Hon kommer att hjälpa oss mycket med det. Ordna allt med lokalen där vi ska ha dopkaffe såsom att pynta, duka och ställa i ordning. Hon åker till och med och köper servetter, ballonger och sånt. Jag är så otroligt glad över att jag, vi, har henne. Hon är som den dyraste skatten. Och den vårdar vi ömt.