onsdag 10 oktober 2012

Frågor om komjölksproteinallergi och kort tungband

Vad skönt det är att läsa att Greta och Olof inte är ensamma om sina krux. Alltså, jag visste ju att de inte är de första bebisarna i världen som hamnat i krakel med biologin men ändå. Jag älskar att inte känna mig ensam. Och ni är ju mitt bästa sällskap. Bästa!

Nu har jag några frågor till er:

1. Om komjölksallergi
Hur upptäckte ni att era barn hade komjölksallergi? Vilka symptom hade barnen? Hur löste ni det med maten? Greta är inte så förtjust i den mjölkfria ersättningen som kommer från Nestlé.

2. Om kort tungband
Hur gamla var era barn när ni klippte tungbandet? Varför gjorde ni det vid den åldern? Jag är inte så pepp på att man ska klippa i Olofs tunga redan nu när han bara är åtta veckor. Det gör ont i mig bara att tänka på det.

Massor av hopp om svar från en orolig (men inte längre ensam) lejonmamma.

15 kommentarer:

  1. Mig klippte dom tungbandet på när jag var typ sju. Skulle helt klart ha sluppit det och gjort det i en ålder som jag inte kommer ihåg - det är ett starkt minne av Aj. Är väl antagligen för att dom var klantiga och använde en slö (?) sax så att dom var tvungna att klippa två gånger..... x____x

    SvaraRadera
    Svar
    1. NÄE! Men fy tusan vad traumatiskt! Jefla dumt gjort av dom. Ja, vi kanske inte ska vänta tills Olof är sju ... men ett år? Jag tänker att det skulle vara skönt om han var lite äldre än åtta veckor i alla fall :/

      Radera
  2. Vi märkte att Mira var allergisk när hon fick ersättning första gången. Hon kaskadkräktes och fick nässelutslag runt munnen och ner på halsen. Som tur var reagerade hon inte på bröstmjölken så jag ammade henne i ca 7 mån (i slutet var det väldigt lite amning) och när vi fasade in Profylac som ersättning körde jag i 1 tsk vaniljsocker per ml och så fasade vi ut sockret eftersom. Det funkade tills hon fick solhavre, då slutade hon självmant med ersättningen.

    Ang tungan så klippte de min bästa kompis sons band när han var två-tre dagar. Tror också det är bättre att göra tidigare, fast jobbigt för föräldrarna...

    SvaraRadera
  3. glöm int att läkeprocessen i munnen går supersnabbt! olof fixar det här :)

    SvaraRadera
  4. Vi valde att vänta för att min mor som är narkosläkare rådde oss att vänta tills han var över ett år. Jag vet inte hur de tänkt göra det på Olof, men för oss var det tvungna att söva honom, klippa och sen sy två stygn. Enligt mor klarar barn över ett år narkos bättre, även om det är en väldigt lätt narkos för det här. Det gick jättebra för oss, allt läkte bra och stygnen försvann utan att nån märkte det. Så det är inget stort ingrepp. Dock, jag tvingade min man att vara med när de sövde lillen för jag var störtsäker på att jag skulle storböla hela tiden. Mamma berättade även att ALLA föräldrar gråter när deras barn är nedsövt. Jag känner mig lite darrig bara av tanken att se nån av mina småttingar nedsövd så det är nog inte så ovanligt att man gråter.

    SvaraRadera
  5. Jag misstänkte länge att Sigge hade för kort tungband, och av det jag läst är det ett litet snabbt ingrepp som bara tar någon minut när barnet är så litet som Olof. De behöver alltså inte sövas när de är så små. Nu vet inte jag om det påverkar amningen för er del, men de kan få problem med omtaget och därför är det smart att göra det så tidigt som möjligt. Det här är alltså vad jag läst, hur det faktiskt går till i praktiken vet jag inte eftersom läkaren som tittade på Sigge inte tyckte att det var för kort.

    SvaraRadera
  6. Hur upptäckte ni att era barn hade komjölksallergi?
    - Han skrek och skrek och skrek och då sa BVC åt oss att sluta ge komjölk. Vi introducerade det igen när han var 18 månader, men när han blev 6 år var vi helt tvugna att ta bort det igen och han kan fortfarande inte äta produkter med komjölkprotein i.

    Hur löste ni det med maten? Vi fick utskrivet ersättning på recept, minns inte vilken ty det var 7 år sedan. När han blev större och skulle äta vanlig mat var det inte svårt, precis som det inte är nu heller. Man lär sig!

    SvaraRadera
  7. Har inga barn själv men har en kompis som har en son med alla möjliga allergier, bland annat komjölk. Om jag inte minns fel så märktes det på magproblem (att han hade ont) och prickar i ansiktet (de testade med att droppa mjölk i ansiktet på honom..). Jag vet att hon fick sluta med mjölk i alla former under amningen. Sonen i sin tur vägrade flaska.

    Hoppas ni hittar nåt som funkar!

    SvaraRadera
  8. Hej Erika! Min son var troligtvis överkänslig mot komjölk tidigare och i hans fall var det huden vi märkte det på. Supertorr med snabbt uppflammande röda märken. Det blev snabbt bättre när vi plockade bort all mjölk. Ersättning har jag tyvärr inte koll på, men mjölkfri gröt och välling funkade fint. Nu äter han mjölkprodukter igen sedan drygt ett år tillbaka. Lycka till! Kramar fr Ulrika på P3

    SvaraRadera
  9. Har ingen koll på mjölkgrejen men på min Junior klippte överläppen när han var yttepytte och ingen narkos behövdes. Jag skulle lyssna på vad läkarna föreslog.

    SvaraRadera
  10. A fick kolikdiagnos först, sen när det aldrig gav sig så fick jag kämpa som en galning för att få rätt hjälp. Det var så många turer till barnakuten och tillslut grät jag i väntrummet och då kom det äntligen en läkare som lyssnade på mig, A hade som långa magsjukeperioder, kräktes och hade blod i avföringen, De tog prover och hans IGA ( tror det hette så ) låg på 1800, ska vara på 50 om magen är frisk. Mjölfri diet gjorde att det där värdet sjönk och trots att A reagerar extremt starkt på mjölkprotein ( vi får inte testa ge saker hemma själv ) så visar han inget på pricktest eller blodprov. Vi fick Nutraigen LGG utskrivet och det åt han so m välling/ersättning utblandat med havremjölk. Han slutade med det när han fyllde tre. Jag har hittat ersättningar för allt utom ost typ. Förr åt vi hela familjen samma sak men nu är han stor nog att förstå att vi kan äta lite olika för att han får ont i magen och kräks om han får komjölk,

    SvaraRadera
    Svar
    1. För A var Nutramigenet en lättnad eftersom han i sju månader haft fruktansvärt ont i magen, så han tog det direkt, Med facit i hand blir jag så fruktansvärt arg på sjukvården som inte lyssnade på mig redan tre månader innan, när jag sökte första gången. Så mkt lidande i onödan : (.

      Jag gör världens godaste mjölkfria lassagne för övrigt ; )

      Radera
  11. Vi klippte vår sons tungband för ett par månader sedan när han var ca 4 månader och jag skulle rekommendera alla att göra det tidigt om man upplever att det innebär problem!

    Jag tycker själv att allt som har med sjukhus/sprutor etc är jätteläskigt och tog med min man, men det var väldigt odramatiskt även om jag givetvis grät en liten skvätt, blödig som jag är.

    Ingen narkos, det var därför vi rekommenderades att göra det tidigt. Ett litet klipp och ett par droppar blod. Ett kort skrik i 10 s och sedan ammade han och var nöjd! Läkaren sa att det känns som när man biter sig i tungan. Det gör ont men släpper direkt.

    För vår del avslutades dessutom 3 månaders helvetesamning där jag satt och bet i saker för att det gjorde så ont! Han hade förmodligen fel grepp och det enda jag ångrar är att det inte skedde tidigare!
    Lycka till!

    SvaraRadera
  12. Herregud vad många som klippt tungband. Jag hade aldrig hört talas om åkomman förrän Sixten visade sig ha det.
    I vilket fall, dom klippte tungbandet på Sixten när han var 8 dagar. Ingen bedövning och inga stygn så han hade förmodligen en lindrig variant. Ingreppet gick jättefort och han skrek till lite men fick sen några droppar sockerlösning som (enligt personalen) distraherade honom från smärtan. Han verkade inte ha ont efteråt, och amningen funkade mycket bättre.
    Lycka till!

    SvaraRadera