När man lever på det vis som jag gör just nu blir rutiner oerhört viktiga. Varje morgon klockan åtta kommer en sköterska in och mäter blodtrycket. Efter det får jag min frukost, antingen av Ulf eller av en sköterska. I det senaste har jag börjat hämta den själv i köket bara för att komma igång lite. Jag äter alltid samma sak: en tallrik fil med müsli och infrön, en smörgås med ost, ett glas apelsinjuice och en kopp te. Att jag äter en tallrik fil gör att jag måste vänta två timmar med att ta min järntablett ... och på så vis får jag min förmiddag att gå.
Någon gång under förmiddagen kommer också ronden som berättar att de är nöjda med mig och att mitt jobb är värdefullt och oersättligt och att "det inte finns någon annan i hela världen som kan göra det du gör just nu för dina bebisar". Det är fint att dom säger så. Ofta görs också ctg:t på förmiddagen ... eller ett första försök i alla fall. Jag har förstått att jag är lite av Den Där patienten när det kommer till just ctg:t. Man kan väl sammanfatta det som att ettan och tvåan ger barnmorskorna en utmaning. Varannan dag duschar jag och vips! är det lunch.
Eftermiddagarna är sega. Sega as hell. Då händer inget och jag väntar bara på att det ska bli kväll. De dagar när barnmorskorna gett upp ctg-försöken på förmiddagarna gör vi ett nytt försök på eftermiddagen. Annars händer det nada och ingenting. Det är därför det blir så viktigt med besök på eftermiddagen.
Kvällarna bara försvinner. Jag äter middag. Hänger med Ulf. Tittar kanske lite på tv, eller läser och pratar en hel del med min roomie. Hon är jättegullig och underlättar verkligen vistelsen här.
Men just idag har jag fullt upp! Det är ju dop på tv och det kommer att uppta mycket av min tid. Sen kommer Ulf och vi ska gå/rulla ut en sväng. Och sen är det ju eurovision ikväll! Uj uj, mycket att göra idag på jobbet som ni hör så jag måste nog sluta nu.
Ha en fin dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar