Usch. Finns det något sorgligare än att ta farväl av sin julgran?
Okej då. Det finns väl
några många fler saker som är sorgligare. Men ändå.
Igår var det i alla fall dags.
Granen som vi högg ner i Hummelviken har stått så fint hela julen och knappt barrat något alls. Igår fick den sin sista vila bland de andra uttjänta Vasastansgranarna.
Om ni undrar vilken av granarna som var min är det den längst fram som är grönast av alla.
Så vi lämnade granis precis invid Vasaparken dit granarna i stadsdelen släpas för att dö. Allt var mycket värdigt.
Sen gick vi hem och drack gravjuice och tittade på Stjärnorna på slottet. Och åt thaimat. En av de bästa grejerna med att bo i Vasastan är alla bra take-outrestauranger som jag har på krypavstånd. Sånt lindrar ett hjärta som saknar julen och en gles gran.
Åh, alltså. Erika Strand -Berglund. Jag är fanimej nästan kär i dig. Så kul, på riktigt, en sån kul människa. Och bloggar så att man aldrig behöver bli besviken, hallelulja. Hurra för dig!
SvaraRaderaPåminner mig om att vi nog också borde vinka adjö till våran innan den barrar ännu mer. Vilket jag inte förstår hur det skulle vara möjligt men ändå.
SvaraRaderaÅååh Jenny F! Vem är du? JAG är kär i DIG! som skriver så fina saker. Hurra för dig!
SvaraRaderaMiss UD om du bara väntar någon dag till så har alla barren åkt av och då kan du kanske göra om det som är kvar till en fiffig (och trendig) inredningspryl? Du känns händig och påhittig så ... :)