Hur vi tänker just nu när vi tänker på förskola

Vi har bestämt oss för att skjuta på förskolestarten för Olof och Greta. Varken jag eller Ulf vet hur beslutet att de skulle börja vid årsskiftet gick till. Det kändes väl logiskt antar jag? Antingen börjar de efter sommarsemestern eller efter julledigheten – som att förskola också följer ett terminstänk helt enkelt. Men så har det här datumet närmat sig. Obevekligt. Och det har inte känts bra i magtrakten. Olof och Greta är fortfarande så små. Inte så små-små att de är helt hjälplösa men som i så små att jag bara vill stoppa ner dom i min ficka och bära runt på dom hela tiden. De börjar visserligen kunna göra saker som liknar kommunikation även om Olof inte har fått helt kläm på hur man uttrycker "ja" (då han skakar på huvudet) eller "nej" (då han också skakar på huvudet). Greta däremot nickar vid "ja" och skakar på huvudet vid "nej". Och de kanske inte kallas för bebisar längre. Men ändå. Dom är så små och de är bara det en gång och vi är på en sån bra plats tillsammans nu som familj att jag helst av allt bara vill stoppa tiden.

Men okej. Okej! Jag vet att det här att de känns för små bara är ett svepskäl. För helt ärligt så tror jag att både Olof och Greta skulle trivas utmärkt på en förskola. När vi besökte en här om veckan virvlade båda två runt som glada neontetror. Olof klättrade upp i en fåtölj och började läsa, Greta samlade ihop klossar som hon lämnade till en av pedagogerna och båda två gav sig snabbt iväg på upptäcktsfärd när en dörr öppnades. Ingen av dom tittade bakåt när de lämnade oss. Så rent logiskt och rationellt kan jag se alla fördelar med att Olof och Greta skulle börja förskola. Hur de får skapa något eget och utvecklas till att bli mer självständiga individer. Hur de kommer att få nya favoritpersoner i sitt liv och hur jag och Ulf skulle få egen tid att arbeta i lugn och ro ("lugn och ro").

Så det är vi, jag och Ulf, som inte är redo. Just nu, i denna stund, kan varken jag eller Ulf se något behov av att skapa mer egen tid. Ni förstår, Olof och Greta är så underbart roliga att vara med just nu. Vi har fina rutiner som fungerar så himla bra. Så vi har skjutit på datumet. Det är inte några jättedramatiska förändringar som ska till. Bara lite mer genomtänkta. Olof och Greta kommer att vara runt ett och ett halvt år när de börjar. Vi kommer att lösa de närmaste månaderna genom att arbeta deltid både jag och Ulf. Och kanske kommer vi att ta oss för pannan och undra hur i helskotta vi tänkte när vi flyttade på datumet och skapade ett omlottliv? Men i magtrakten idag känns allt lugnt och tryggt. Och det är det enda vi kan gå på. Det kommer att bli bra det här.