Luddiga men eventuellt bra tankar från fredagssoffan

Det är fredagskväll, även om det inte känns som kväll direkt eftersom det är så HIMLA LJUST nu för tiden. Jag hatälskar det. Jag älskar att det är ljust och soligt om dagarna men jag har så svårt för att det liksom aldrig blir kväll den är årstiden. Barnen har också svårt att förstå det där vilket leder till mycket senare och stökigare läggningar än tidigare. Men nu är det fredag och inställningen blir att: dom väl får vara vakna då. Jag älskar fredagar just för att dom har råd att vara så tillåtande och suddiga i kanterna. Det är så mycket "äh, spela roll" över min livsstil på fredagar och jag gillar det. I övrigt är jag ganska lite så. Då spelar liksom allt roll och det mesta ska göras enligt en viss ordning och efter ett visst schema. Eller, nu när jag skriver detta terapeutar jag fram något hos mig själv: jag håller nog på att ändras på den här punkten. För jag orkar inte hålla på. Jag är fasen 40 och har rätt bra ordning på grejer så släpper jag efter är det inte som att allt bara rasar samman. Min grund är solid och det jag upptäcker är att ju mer jag släpper efter på kontrollen ju skönare blir livet. Kanske får mitt fredagsmotto bli mitt livsmotto under nästa vecka? Så där på försök. Eller nej förresten. Då har vi inspelning av det tv-program jag jobbar med och som producent är det bra om man har sitt shizzle together. Men veckan efter det? Ja, om en vecka börjar mitt nya "äh, spela roll"-liv. Någon som är sugen på att haka? Så kan vi utvärdera över ett glas vin veckan efter det. Vi får jobba med långa bågar här men spänner vi dom bara tillsammans så kan det här nog bli bra.

Hum.

Jag läser igenom det jag skrivit och undrar: Är det någon som förstår vad jag pratar om här? Jag känner att jag eventuellt är ute i dimman och seglar men, heh, det är vad fredagar gör med mig.

Äh. Nu ska vi titta på Diego och äta popcorn.

Är det fredag så är det fredagsfest och är det fredagsfest så är det.

För övrigt ger jag kvällens sällskap i soffan högsta betyg.