fredag 5 april 2013

Rödvinskokta päron med hasselnötsgrädde

Vid en av middagarna när vi var hemma hos mina föräldrar lagade vi en helt sensationellt god efterrätt. Alltså inkokta päron. Hur gott? Varför äter jag inte det varje dag? Eller, varje vecka i alla fall? Okej, varje månad? Varför äter jag inte det en gång i månaden undrar jag? Kanske kommer jag att börja med det nu. Efter att ha hittat detta recept i Maria Zihammos kokbok Fransk bistro är det inte längre ett orimligt scenario. Efterrätten var så god att min mamma (som inte är så förtjust i efterrätter bokstavligen) utbrast: det här ska vi laga nästa gång vi får vi får gäster!

Några tips: vi använde Williamspäron men jag misstänker att det blir minst lika gott med Conference. Det ska jag testa nästa gång. Följande använde vi ett franskt vin som heter Lirac som för övrigt är mitt nya favoritvin.

Okej, så här gör man rödvinskokta päron med hasselnötsgrädde, eller Poires au vin rouge et crème de noisette som man kan säga om man vill låta riktigt snitsig:

Det här behövs:
4 päron av fast sort
Lag:
5 dl rött vin
1 msk honung
1/2 dl råsocker
Hasselnötsgrädde:
100 g hasselnötter
2 dl vispgrädde
1 tsk socker

Gör så här:
  • Skala päronen men behåll skaftet. Ställ dem i en kastrull och addera ingredienserna till lagen. Sjud under lock tills de är mjuka vilket tar cirka 20 minuter. Ta upp päronen och lägg åt sidan.
  • Höj värmen och koka ner lagen till en sirapsliknande konsistens.
  • Rosta hasselnötterna i en torr stekpanna.
  • Mixa dem fint och blanda med vispad grädde (som vispats ihop med sockret).
  • Servera päronen med en klick grädde och sirapen.

Något för helgen? Något för helgen! Absolut.

8 kommentarer:

  1. Sara Rörbecker5 april 2013 kl. 16:14

    Jag nästan grinar av harm och suktan eftersom jag har blivit allergisk mot hasselnötter. Grymma livsöde. Jag som älskar hasselnötter. Tror du att det skulle funka med valnötter?

    SvaraRadera
    Svar
    1. ånej dumma allergi! Men utan tvekan skulle jag säga att valnötter kommer att fungera lika bra. Eller kanske mandel? Mandelgrädde låter inte fel. Man kan väl säga att det är päronen och den där sirapen som är grejen med hela efterrätten. Så om du nu prompt skulle vara allergisk mot något är nötgrädden ett bra val.

      Radera
  2. Nu är päron inhandlade, vinet luftas, ribsen kokar, grillen är tänd och jag beställer hem tapetprover. Ja jävlar vilken fredag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. wow jag menar WOW vilken fredag! tror den stavas perfekt. ja!

      Radera
    2. Hujedamej så mätt man blev, och godast var nog sirapen.
      Jag använde (rätt hårda) conference, lät dom koka lite längre, tyvärr inte länge nog. Päronen blev därför något av statister i efterrättspjäsen, medans sirapen och grädden hade en fantastiskt ljuv romans och fick skriva autografer å allt. Första sirapsbatchen brände jag nå så jävulskt (håll uppsikt på slutet, dvs byt inte en bajsblöja på bångstyrig bebis), den ligger fortfarande som en knäcksten i pannan i diskhon och ser ledsen ut. Men försök nummer två levererade, mycket gott!
      Den där hasselnötsgrädden blir jag också väldigt sugen på att slänga in i något chokladsammanhang, en tårta kanske?
      Tack för bra tips, verkligen löken på den här fredagslaxen!

      Radera
    3. Aaah! Bra att du skrev det där om päronens fasthet. De ska vara fasta utan att vara omogna vilket kan vara svårt att hitta inser jag. Och jag kan tänka mig att om päronen är för mogna så blir det puré av alltihopa?
      Tur att allt annat blev så bra! Den höll dig/er sysselsatta ett bra tag i alla fall haha
      Plus: ÄLSKAR att jag fick en rapport om hur allt gick, blev och smakade. Älskar!

      Radera
  3. Men vilka lovord! Jag som är skeptisk mot alla efterrätter som inte innehåller choklad.. Kokat päron liksom? Men man kanske ska vidga sina vyer ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Testa! Kokat päron känns lite 70-tal eventuellt men whats not to like about 70-talet? Jag är född då till exempel. Bara en sån sak.
      Just själva päronet i den här efterrätten kan kanske upplevas som något mild i smaken med det är precis det jag gillar. Sirapen är smakbomben och då passar det fint med ett så ödmjukt sällskap.

      Radera