Mathias Dahlgren Matsalen

Avsmakningsmeny åtta rätter med dryck.
Meny: Det naturliga köket samt Sommelier Selection

Omdöme: Fantastiskt! Denna måltid kan vara det bästa jag har ätit i hela mitt liv. Menyn var välkomponerad in i minsta detalj. Råvarorna! Menyns uppbyggnad! Dryckerna! Servicen! Fantasi i utförandet! Uppläggningen! Porslinet! Personalen!

Men det är dyrt. Sanslöst så in i helvete dyrt. Och det är anledningen till att jag förmodligen aldrig kommer att gå tillbaka till Mathias Dahlgrens Matsal på Grand Hotell.

Men det här med priset behöver inte enbart vara en dålig grej. På det viset kommer upplevelsen att leva, växa och bli än mer fantastisk ju längre tid som går. Som ett riktigt fint vin, kommer minnet att bli ännu bättre med åren … hur nu det ska gå till? Känslan när vi lämnade Matsalen mätta och belåtna var ju trots allt: Perfekt.

Längre recension finns i Lyxapans blogg.

Sannolikheten att se mig i Matsalen igen: 1 av 5

Adress: Grand Hotell, Södra Blasieholmshamnen 6, Stockholm
http://www.mathiasdahlgren.com/

Fler recensioner:
Matsalen får högsta betyg av DN. 5/5
Matsalen har vunnit Gulddraken.
Får snudd på full pott av Di (med avdrag för det dyra dryckespaketet) 24/25
Allt om Stockholms användare är också mycket nöjda. 4/5

Hur har veckan varit? Vecka 8

- Hur har veckan varit?
- Ååååh!
- Ett åååh! Du låter glad.
- Jag säger bara å-tta-rä-tters!
- Åttarätters?
- Japp! Åtta, fantastiska, välsmakande, gomsmekande rätter.
- Gomsmekande?
- Haha ja! Jag var ju på ...
- Mathias Dahlgren, jo, det kan väl ingen som känner dig ha missat.
- Haha.
- Det var bra alltså?
- Uhum!
- Du är nöjd?
- Mycket!
- Kan man få en recension?
- Oh, jag håller på med den så den kommer, den kommer.
- Okej, jag ska ha tålamod.
- Jupp.
- Mer då? Jobbet?
- Det har varit en ganska lugn och behaglig jobbvecka. Jag håller på och förbereder en stor specialsändning som vi ska göra nästa fredag.
- Och "vi" är ... ?
- Hela P3 ska ha en P3-dag nästa fredag då alla programledare, och redaktionsmedarbetare, och musikläggare, och webb-människor och chefer och ... ja, alla från hela Sverige, ska ses och hänga och planera för framtiden. Hela den dagen mynnar sen ut i en stor sändning där alla ska vara med i studion.
- Och det är den du planerar för?
- Ja, jag kommer att vara producent under den sändningen.
- Roligt!
- Ja! Det ska bli urkul. Och vet du ...
- Nej, vad då?
- Jag pratade med Kaj Kindvall igår.
- Oj, Kaj Kindvall, säger du.
- Du låter inte så imponerad ...
- Jo! Eller. Njae föresten.
- För mig var det sjukt stort! Han har ju liksom varit den som försett mig med populärmusik hela min uppväxt.
- Ja, det är klart ...
- ... och jag har massor med kassettband där han pratar i låtar och påar och avar hitsen som jag spelat in från Tracks.
- ... jo, okej. Det ÄR stort att du pratat med honom. Varför pratade du med honom?
- Han ska vara med i sändningen, så jag behövde prata med honom för att kunna planera ... ja, du fattar.
- Okej. Kan du berätta något mer om den där dagen?
- Nja, jag vet inte ... det ska bli kul att träffa alla. Och på kvällen blir det karaoke.
- Vad ska du sjunga?
- Jag vet inte. Det är Hanna Fahl på P3 Populär som blivit karaokeansvarig och jag var förbi henne och kollade lite i låtlistorna. Men tyvärr fanns inte Journeys Don't stop beliving.
- Annars hade du sjungit den?
- Lätt!
- Just a small town girl ...
- ... living in a lonely woooorld!
- She took the midnight train going anywhere ...
- Och så vidare.
- Ja, och så vidare.

Liveblogg: Mathias Dahlgren Matsalen 2010-02-25

Vi började med champagne på Grands Veranda.

Första amusen innehöll Mathias Dahlgrens första smakminnen.

Sen kom brödkorgen med diverse tillbehör.

Första rätten: Kungskrabba & rimmad sej
avokado, gurka, grapefruit och pepparrot
Pouilly-Fuissé 2007
Christophe Cordier, Vinzelles, France

Andra rätten: "Pumpapapper"
pumpa, tryffel, mandel och parmesan
Brut Zero
Tarlant, Champagne, France

Tredje rätten: Havskräfta & griskind
ärtor, stekt blomkål, knaprig svål och libbsticka
Jäst Hasse Lager
Sigtuna Brygghus, Sweden

Fjärde rätten: Stekt vetesurdeg & ost från ko
honung, olivolja, havssalt och svartpeppar
Sav
Jämtland, Sweden

Femte rätten: Tartar på biff & ostron
vattenkrasse, rå lök och talgemulsion
Porter
Nögne, Grimstad, Norway

Sjätte rätten: Morot & foie gras & lakrits
rågbröd och fänkålsdill
Macvin du Jura
Chateau D'Arlay, Jura, France

Sjunde rätten: Renfilé & blodcréme
brysselkål, lökar, äpple, druvor och mandel
Esprit de Beaucastel 2006
Tablas Creek, Paso Robles, Usa

Åttonde rätten: "Kaffe & bulle"
mjölk, kardemumma och brunt socker
Vin Santo di Chianti Classico 2001
Isole e Olena, Italy

Ikväll: Mathias Dahlgren

Ikväll smäller det! Då går Lyxapan tillsammans med maken och bästa gourmetvännerna till Mathias Dahlgrens på Grand Hotell.

Fifan vad jag är peppad, taggad, redo. Jag och min mage, min gom och magmun är redo!

Fullödig rapport kommer.

Rapport från lunchrummet torsdag

- Så har det då blivit dags att vända oss åter igen till Lyxapan.
- Hallå!
- Du är ju med oss med jämna mellanrum för att tipsa om samtalsämnen till eftermiddagskaffet.
- Japp.
- Samtalsämnen som du snappat upp i lunchrummet på Sveriges Radio.
- Stämmer.
- Vad är det för ämnen som har avhandlats idag?
- Jo. Det här att det är ovanligt lugnt och tyst på redaktionerna den här veckan ... beror det på att många är sjuka? Eller på att många tagit ledigt trots att det inte är sportlov förrän nästa vecka? Eller på att många passar på att stanna hemma med tanke på problemen i kollektivtrafilen under den senaste tiden?
- Många bra frågor som man kan bolla upp under fikarasten ...
- Ja visst! Sen avhandlades gårdagens avsnitt av Landet Brunsås. Det var ju några veckor sedan som ett enigt lunchrum totalsågade serien. Men idag visade det sig att en av kollegorna sett _varenda avsnitt_ och alltså outade sig själv som STORT fan. Hon var lite motvillig till epitetet men fick se sig överbevisad. Av sig själv.
- Intressant.
- Ja, men det visade sig också att ytterligare en kollega hade sett gårdagens avsnitt och de här båda kollegorna var eniga om att inlslaget med Erik Haag och hans son ... när de åt lever på restaurang ... var oerhört gulligt. Och bra. De spelade upp scenen för alla andra.
- Oväntat!
- Ja, visst, och det ledde till att två andra runt bordet blev väldigt sugna på att se avsnittet.
- Man får väl säga grattis Landet Brunsås!
- Ja, grattis! Två nya tittare!
- Har du ett tredje samtalsämne?
- Ja, det pratades också om det här med att Skatteverket blivit så trevliga i telefon. Det var något som Nordegren i P1 tog upp igår i sin sänding och det gick lunchrummet vidare på idag.
- Aha.
- Alla i lunchrummet var dock eniga om att telefontrivseln inte nått till landets Fackförbund och A-kassor där dom fortfarande ser på dem som ringer som i-di-ot-er.
- Tack för dom här tre tipsen Lyxapan.
- Tack själv.

Istället för East - viktiga grejer

Nu skulle jag kunna skriva ett blogginlägg och leka matkritiker och berätta om mina upplevelser på restaurang East där jag intog mitt middagsmål idag.
Det kommer jag icke att göra.
Det här blogginlägget ska istället handla om viktiga grejer. Saker-som-får-en-att-häpna-grejer. Idag hittade jag två skäl till varför alla i hela världen borde, måste, älska Lena Sundström samt läsa hennes bok Världens lyckligaste folk.
Jag tar det från början.
Jag älskar ju Lena Sundström. Främst hennes bok Världens lyckligaste folk men jo, jag älskar även Lena Sundström. Både som journalist och som människa (inte för att jag känner henne men hon var ju urhärlig i På spåret).
I andra ringhörnan hittar vi gubbstrutten Per Landin. Han är tydligen en sån där man som är så jävla full of himself som bara äldre vita heterosexuella män kan vara. Idag "tänkte han till" lite om Lena Sundströms bok i Dagens Nyheter i en krönika. Och mina kinder började blossa.
Ta det i ordning: Läs först Ulf Bjerelds utmärkta blogginlägg om nämnde Per Landins utfall mot Lena Sundström i DN.
Lyssna sen på hur Per Landin - helt själv - framställer sig själv som en flaming idiot i Studio 1 i P1.
Efter det kan ni - som jag - bara vila i den starka kärlek ni känner till smarta, vassa och sympatiska Lena Sundström.

Rapport från lunchrummet tisdag

Kamera på programledare:
- Så vänder vi oss till Lyxapan som har ätit lunch i lunchrummet på Sveriges Radio. Hallå, Lyxapan.
Bild på reporter med mikrofon i handen:
- Hallå!
- Vad kan du rapportera från lunchen idag?
- Jo. Dagens samtalsämnen var:
1. Carola har ett företag som heter Carola Care (obs! en alltför sjuk grej som bara hastades förbi) som ska hålla en gala för Haiti --> Värdar för galan är Kicken och Doreen Månsson --> Carola och Kicken ska ju vara lite ihop. Hur ser relationsstatusen ut nu?

2. Anna Anka och Gudrun Schyman intervjuades tillsammans i Rix Morronzoo förra fredagen. Frågan har Gudrun Schyman förlorat stt förtroendekapital ställdes? (Nej, enligt vissa. Ja, enligt andra.) Fler frågor som väcktes var: "Är Gudrun Schyman smart?" och "Är hon bra på att dansa?"

3. Persbrandt som har sålt sitt hus på Ingarö. I lunchrummet pratades det om hans hem i fredags --> Har vårt prat lett till kvällstidningsavslöjande? (Analys: I lunchrummet är det lätt att drabbas av hybris.)
En detalj i artikeln som också allt för snabbt bara skummades förbi var det här faktumet att det är Cirkus Cirkörs teaterdirektör som köpt lyxkåken. Inte viktigt? Det tyckte Aftonbladet i alla fall som intervjuat henne om köpet.

Så. Varsågoda. Tre heta samtalsämnen till kafferasten idag.
Det här är Lyxapan, direkt från lunchrummet i Radiohuset.

Bilden panorerar över lunchrummet.
Klipp till programledare i studion.

Det här med ... Glaset-är-halvtomt-människorna

Vissa dagar är bara så sköna. Allt flyter. Samtalen är trevliga och folk allmänt härliga. Idag är en sån dag. Solen skiner och potentialen att slå världsrekord i trevligt har aldrig varit gynnsammare.
Men så händer något. Stämningen dör.
Persienner dras ner för solen. Dörrar smälls igen. Suckar djupare än helvetesgapet i Ronja Rövardotter viner genom luften. Som små arga ångestmoln drar de fram genom lunchrum och de öppna kontorslandskapen och sprider olust och ohärligt.
Ni vet vilka jag pratar om. Surisarna. Energitjuvarna.
För visst finns det vissa människor som liksom sabbar allt? Det är nog inte deras mening, men så fort de entrar ett rum så är det något som dör. Blommor vissnar och samtal tystnar.
Dom här energitjuvarna är olidliga att vara med. Men jag tänker ändå, i stunden av glädjens förlust, att det inte är jag som är den stora förloraren. Det är inte heller den glada stämningen och dagens potential att slå världsrekord i trevligt som är den stora förloraren.
Det är så klart glaset-är-halvtomt-människan som är the loser med stort L.
Och trots att jag vet det är det en klen tröst. I alla fall idag. För den här dagen hade potential. Och jag hade världsrekordvittring.

Samtidigt på Södermalm

Samtidigt på Södermalm hänger jag med världens finaste katt. Han heter Sixten och är en ragdoll och min fasters. Jag älskar Sixten så mycket att it hurts.

Smycken: Tro hopp och kärlek

När jag var liten var det här smycket det finaste jag kunde tänka mig. Tro, hopp och kärlek. Jag vill minnas att jag köpte ett när jag var tretton år gammal. I silver.

I januari när jag och min man blev gudföräldrar till min brors dotter Lily gav vi henne en liten variant av smycket i doppresent och jag tycker fortfarande att symboliken är lika stark. Tro, hopp och kärlek. Vad mer behöver man liksom?

På alla hjärtans dag i år fick jag själv detta klassiska smycke av min man. Just det här är i 18 karat guld och kommer från Guldfynd. Priset är 579:- Visst är det underbart?

Vardagsmighty

Känner mig fortfarande vardagsmighty och som att jag är nån.
Det tänker jag tillåta mig att göra hela långa dagen.

Lyxapan på Wikipedia

Upptäckte precis att jag numer också finns på Wikipedia. Asså fifan vad mäktigt!

Hur har veckan varit? Vecka 7

- Hur har veckan varit?
- Mycket.
- Mycket?
- Jaaah ... det har varit mycket.
- Du låter lite trött?
- Jag är så sjukt trött!
- Men vad har du gjort då?
- Om vi börjar med förra helgen så var jag ju på Blue Hotell och Hamam och "firade" alla hjärtans dag ...
- "Firade"?
- Ja, men det var ju inte som att vi firade. Det var mer som att vi bara råkade vara där och så var det alla hjärtans dag.
- Aha, jag är med.
- ... fast jag fick ju ett smycke i och för sig. I en presentask. Så ... jo, då kanske vi firade i alla fall?
- Det låter ju så.
- Näe, fan, nu får jag dåligt samvete. Jag hade ju inte köpt något!
- Äsch, tänk inte på det.
- ...
- Men. Gå vidare - vad har du gjort mer?
- ...
- Hallå?
- Hej! Okej, vart var jag? Min bror och hans fru och barn kom på eftermiddagsfika och sen kom lillasyster och hennes kompis Jonas på middag. Sen har jag tränat och varit på Roast på Berns när Claes Malmberg roastades och haft Kristian Luuk som gäst i programmet för att prata om Hassan, och förberett och bandat en intervju med Bengt Strömbro om Mammas nya kille, och spelat badminton, och hittat en ny fantastisk dansk komediserie på TV4 Anytime och varit på P3 Bar med Annika från radion ...
- Ookej det räcker nu! Jag förstår: du har gjort mycket.
- Ja, jag säger ju det.
- Men har du haft roligt då?
- Alltså jag tror det var länge sedan jag skrattat så mycket som under den här veckan. Så ... jo. Ja.
- Vad har varit bäst då?
- Hum ... jag undrar om det inte var i måndags då jag fick 10 rätt i Vinn Adams Pengar?
- Va?! Var du med där?
- Jaa ... nej, det är klart jag inte var - jag tävlade framför radion. Men ändå! 10 rätt.
- Det är alltid bra att starta veckan med att vara facit.
- Jag menar det.

Samtidigt i badmintonhallen

Samtidigt i badmintonhallen går det bra för vissa! (Analys kroppsspråk: v-tecken + buskistunga = odräglig VINNARE!)

Sämre för andra. (Analys kroppsspråk: argumentation framme vid nät är aldrig ett tecken på framgång.)

MVH / Retstickan

Obs! Om förra inläget

Observera att det förra inlägget inte alls har med samtalsämnet i lunchrummet tidigare i veckan. Det om ångest. Inte alls. Inget alls har det med det att göra. Hehe. Nervöst fnitter.

Erika kan berika: Kosmofobi

Kosmofobi
... är den starka och irrationella rädslan för att jorden i en nära framtid kommer att bli förstörd av någon slags kosmisk katastrof.
Ordet dök upp första gången förra året i en artikel som handlade om filmen 2012 och alla de domedagsprofetior som förespåtts om detta mytomspunna år.
Om man söker på årtalet 2012 på Google får man ofattbara 258 miljoner träffar!
Googla: Maya-kalendern, 2012
Film: 2012

Sushi Ki-Mama

Dags att testa nästa Ki-Mama. Denna har fokus på sushi och ska var jättebra. Återkommer i ärendet.

Så här fina var de olika små sushibitarna. Många spännande nya varianter! Bland annat pilgrimsmussla och japanskt marinerad ål. Mest sugen är jag på den vackra rullen som är prydd med rå vakteläggula.

----

Omdöme: Okej. Sushin var okej. Egentligen var den säkert bra, men med tanke på hajpen och allt snack var väl förväntningarna aningens för höga. Jag har ställen som geografiskt ligger närmare mitt hem som erbjuder lika bra, om inte till och med bättre sushi.

Sannolikheten att se mig på Sushi Ki-Mama igen: 2 av 5

Adress: Observatoriegatan 13, Stockholm.
Hemsida: http://kimamma.se/sushibar

Fler recensioner:
SvD ger dem en 4:a (av 6).
Allt om Stockholms betygsättare är urnöjda.
På Sushikartan får Ki-Mama varierande betyg.

Bussovän - nu vänder det!

Bilden är lite suddig, men trots det tydlig. Nu vänder det!

Tidigare delar:
Del 1: Bussovän?
Del 2: Förtydligande bussovän
Del 3: Uppföljning bussovän

Rapport från lunchrummet onsdag

Idag avhandlades ångest och hypokondri i lunchrummet. Det blev en ovanligt allvarlig stämning. Det öppnades upp för shareing. Så det gjorde vi. Berättade om våra olika ångestupplevelser.
Ibland kan stora saker hända i ett litet lunchrum.

Nästa resa: Haga Slott i mars

Jag har turen att ha ett par av världens mest generösa föräldrar. De har alltid ställt upp både ekonomiskt och praktiskt för mig och mina två syskon när helst vi behövt.
Så i julas kände jag och min man att vi verkligen ville ge dom något riktigt fint tillbaka. Så i julklapp förra året fick dom ett presentkort på en slottsweekend tillsammans med oss på Haga Slott utanför Enköping.

Nu är det bara ett par helger kvar. Och med tanke på den något misslyckade weekenden till Blue Hotell är uppladdningen och fokuset framåt viktig. Så. Lördag den 6 mars till söndag den 7 mars åker vi! Hu-rra!

Då ska vi:
1. Koppla av i en rofylld och historisk miljö.
2. Starta helgen med afternoontea i vår porträttsalong.
3. Hänga i relaxavdelningen.
4. Avnjuta middagen i en vacker matsal och dricka kaffe i någon av salongerna.

Hemsida: http://www.hagaslott.se/

Analys Roast på Berns live

Igår var jag på Berns och såg när Claes Malmberg blev roastad.

Först: rolig grej som hände var att Thomas Järvheden var där. Han var ju programledare för SVT-fiaskot Grillad - som Claes Malmberg ju hoppade av! Väldigt meta det där. Det var tydligt att hans närvaro förbryllade Schyffert och co. Jag fann mig själv väldigt underhållen av det hela.

Sen: konstig grej var att roastningen liksom inte handlade så mycket om Claes Malmberg utan mer om de andra i panelen. Alltså att panelen roastade varandra i stället för huvudpersonen. Det här är något som var ett problem redan förra säsongen (minns Pernilla Wahlgren, ååångest). Hela poängen med en roast är ju att huvudpersonen ska bli retad av och jävlad med av sina vänner. Och det är väl just där det blev fel. För panelen bestod bland annat av Nour El-Refai (som inte roastade Claes överhuvudtaget eftersom hon "inte känner honom och det var för svårt"), Ola Söderhom (som Claes - och alla vi andra - inte visste vem det var) och Soran Ismail (som mest roastade Ola Söderholm, mer om det snart).

Claes enda riktiga polare i panelen var väl Lennie Norman, och det är ju tydligt hur väl det funkar när det är vänner som roastar varandra. Lennie (som jag ju ärligt talat har rätt svårt för) var lysande eftersom han och Claes goes way back. Han bjöd på sig själv och berättade storys om Claes som man inte redan hade hört. Resten av panelen hade inget att gå på förutom kvällstidningsrubriker. Så det blev ju en del kokainskämt om man säger så.

Men kvällen var bra och jag blev underhållen. Främst av den här Ola Söderholm. Han var så jävla rolig att folk inte slutade applådera när han gick tillbaka från pulpeten och till sin plats. Corinna på Kanal 5 som bjöd in mig till evenemanget av vände sig till och med mot mig med tindrade ögon och pratade om genombrott. Och kanske var det därför Soran Ismail gick så hårt åt honom? Jag vet inte. Jag bara vet att jag skruvade på mig av skäms när Soran efter typ tio minuter ännu inte hade nämnt huvudpersonen utan bara fortsatte att fokusera på nykomlingen Ola. Och som tuffade på trots att publiken slutade skratta. Urs. Jag blir typ svettig när jag tänker på det nu.

Kvällen i stort var sevärd. Mycket. Det är en Roast som ska ses sen när den kommer på teve. Inte minst för Ola. Ola! Och för möjligheten att få se mig ståendes vid ett barbord. Sippandes på en öl. Proffsskrattandes för tevekamerorna.

Samtidigt på Berns

Samtidigt på Berns så ska Claes Malmberg roastas. Han är enligt rykten i huset, men inte på scen. Det är ju tydligt det.

Samtidigt i Vasastan

Samtidigt i Vasastan kan Lyxapan vara väldigt huslig. Se här vilken härlig fransk royalpaj jag gjort helt själv!

Uppdatering:
Pajen kommer från Leila Lindholms kokbok A piece of cake. Receptet finns också här.
Den gillades av alla gäster: både barn och vuxna. I smaken påminde den mycket om en småländsk ostkaka. Två tummar upp!

Utvärdering Blue Hotell och Hamam

Som vi hade peppat. Som vi längtat. Som vi boostat detta turkiska bad ute på Lidingö. Glada bokade vi in oss på en alla hjärtans dag-weekend på Blue Hotell där allt detta skulle ingå: 3-rätters middag, Logi och frukost, Ett glas mousserande vin innan middagen, Entré till vårt äkta turkiska bad, Blue Hamam, paschabehandling alt 25 min massage, Pianobar med Kerstin Ryhed (känd från Allsång) Badrock att ta med hem.
Nu blev det inte riktigt som vi tänkt oss.
Hela utvärderingen finns här - i min nya reseblogg!
http://lyxapan.blogspot.com/

Blue Hamam

Nä, nu åker jag och maken till Blue Hamam. So long!
Happy Valentines! <3

MENY ALLA HJÄRTANS DAG HELG
FÖRRÄTT Skummig tryffeldoftande jordärtskocks- soppa serverad till spett med pilgrimsmussla och havskräfta.
VARMRÄTT Rosastekt kalvytterfile serverad med färsk grön sparris knaperstekt panchetta samt sås på senapsört.
DESSERT Terrin på Vahlrona-choklad serverad med hallonsås och Bourbon vaniljglass.

Smycken: Victoria-ringen

Min man jobbar som ad och gör bland annat all Guldfynds marknadsföring. Det innebär att jag lite då och då får sneak-titta - och prova - helt fantastiska smycken. Den här ringen kommer att finnas till försäljning under våren. Jag kallar den för "Victoriaringen" eftersom att den är en kopia av den ring som vår kronprinsessa fick av Daniel Westling när de förlovade sig.
Hennes ring är en två (upp till tre) karats diamant med just den här typen av slipning (briljant) och infattning (sk Tiffany). Hennes ring är, enligt en diffus värdering, värderad till flera hundra tusen, kanske upp till en miljon kronor.
Den här ringen från Guldfynd är en cubisk cirkon och har än så länge inget pris, men den kommer vara klart mycket billigare än Victorias. Urfin är den ju i alla fall!

Hur har veckan varit? Vecka 6

- Hur har veckan varit?
- Hum ... den har nog varit bra ... tror jag.
- Tror du?
- Ja, det har varit mycket jobb och lite annat känns det som. Den har gått väldigt fort i alla fall. Det är ju helt sjukt att det redan är lördag igen!
- Jag vet. Såg du OS-invigningen i natt?
- Meh, orka! Nej, det gjorde jag inte. Jag var på 40-årsfest igår kväll, men gick hem rätt tidigt och la mig. Jag har en tröttvecka verkar det som.
- Hur var festen?
- Den var fabby. Det var min kompis Tommi som firades. Det var en helt sjuk blandning av folk på festen: hans finska vodkarusiga släkt, hans fästmans finkulturella Dramaten-familj och så allt löst däremellan.
- Dramaten-familj?
- Ja, hans kille är son till Börje Ahlstedt. Han var garderobiär till allas förtjusning.
- Haha ... och du var alltså det där "lösa".
- Mmm. Och så var Pippi där. Men jag vågade inte prata med henne.
- Inger Nilsson?
- Japp.
- Några skandaler?
- Nej, jag gick tidigt - typ precis när spritbuffén rullades fram - så alla eventuella skandaler missade jag.
- Okej. Jag har också förstått att du bokat en resa i veckan?
- Ja! Det har jag ju! Moskva!
- Kul!
- Ja!!! Vi åker över första maj. Det lär ju bli fett!
- Du verkar väldigt exalterad.
- Oh yes. Eller da menar jag. Det kommer att vara det längsta jag åkt österut någon gång.
- Så: 40-årsfest och Moskva. Det låter som en bra vecka.
- Ja när du säger det så, så ... plus att jag var på Ramen Ki Mama igen. Nu med min man och syster och det var himla härligt. Vi låtsades att vi var i London.
- Vad då London?
- Vi brukar göra det i bland. Låtsas att vi är i en annan stad och verkligen gå in för det. Testa. Det är väldigt roligt. Det blir liksom något extra.
- O-kej.
- Du låter tveksam?
- Hum.
- Jag vet också var Johan Ulvesson åt middag i torsdags!
- Låt mig gissa ...
- Jaaa ...
- Ramen Ki Mama?
- Japp!
- Vad gjorde han i London?
- Haha.

Erika kan berika: Fingersludder

Fingersludder
... är när du skriver sms/mail men bokstäverna kommer ut i fel ordning eller när du råkar slå dubbla mellanslag.
Lingvistiskt är ordet en sammanslagning mellan finger och sludder.
Fingersluddret har blivit vanligare med de nya så kallade touch-skärmarna där bokstäverna sitter nära och därmed gör tangentbordet svårmanövrerat.
Fingersluddret ökar också i takt med alkoholintag (liksom det vanliga talet).
Ett användbart ord att ta med sig in i helgen, som snabbt kan förklara eventuella märkliga nattliga sms.
- Vad fan var det du smsade i natt?
- Ah, bry dig inte om det ... det var bara lite fingersludder.

Sugen på semla? Och räkor?

Jag kan verkligen inte tänka mig en sämre kombination vare sig smakmässigt eller kylskåps-sällskaps-mässigt är semla + färska räkor.
Man kan ju undra hur de tänkte på mitt närmaste ICA på Karlbergsvägen när de placerade semlorna bredvid räkorna.

Twitter fale whale

Jag hittade den här gulliga tatueringen på en hemsida. Det visade sig att Twitters fale whale (alltså den symbol som kommer upp när Twitter har tekniska problem eller är överlastat) har en egen fansida. Coolt. Och ganska talande. Och i min värld lite sorgligt mitt i allt det vackra.
Sak ett: vi har alldeles för mycket fritid i den post-industriella tidsåldern.
Sak två: vi har också alldeles för svårt att fästa oss vid verkliga ting i den post-industriella tidsåldern. Därför blir vi kära i ett felmeddelande. Eller symbolen för den i alla fall.

Rapport från lunchrummet tisdag

Idag hade jag med mig halloumi i lunchlådan. Aldrig har jag väl fått så många komplimanger för en maträtt! Asså halloumi är ju gott ... men den överdrivna glädjen över mina små stekta ostbitar ligger nog i att den ger oss ett löfte om sommaren. Hallomi är ju = sommar på något vis.
Två av mina kollegor på Lantz-redaktionen blev till och med så glada att de spontant sjöng ihop en liten muskial. Librettot handlade om halloumi. Utvecklar man historien lite kan man nog få det till att bli en modern West Side Story - med tanke på att osten kommer från den delade ön. Tänk: söt turkcypriotisk Ricky Martin-lookalike blir kär i söt grekcypriotisk Kevin Spacey-lookalike ... och så måste de smyga med sin kärlek. För vad ska deras respektive tuffa Fab Five-gäng säga? Ja, för i Halloumi the musical är det för första gången två killar som spelar kärleksparet. Och för första gången är det två välgroomade gäng med perfekt manikyr som spelar de tuffa gängen. Jag tänker Armani mot Dior. Dark rooms och grekiska gudar. Feltching och svandun. Gud så härligt. Gör den! Snälla någon. Gör den!

Det här med ... doppelganger week

Det har väl knappast undgått någon att det varit doppelganger week på Facebook den här veckan. Jag har under åren fått höra att jag är lik Juliette Lewis och även om hon är out of my leauge så kan jag ändå hålla med om att det finns vissa likheter. Nu spelar det ingen roll vad jag tycker, för grejen med hela veckan är att man ska välja en bild på en person som _man fått höra_ att man är lik.
Det har varit sjukt roligt i alla fall. Det här att Kylie Minouge och Bruce Dickinson plötsligt har dykt upp på sidan. Och vissa har varit FÖR bra: min bror som verkligen är lik John Lennon, och min man som ju ser ut som George Clooney, eller min gamla klasskompis som tydligen ÄR dubbelgångare med Mats Ronander och Corinna på Kanal 5 som fasen ser ut som Tina Fey!
Men. Så kommer dom andra. Dom som så klart _inte_ är med på hela idén. Som _inte_ byter ut sin bild men som lägger ut kommentarer i sina statusar istället typ: "det här nya ni gör? jag ser det inte." eller "alltså blir det inte pinsamt om man lägger upp en bild på en kändis som är assnygg men inte lik?" Och plötsligt stelnar leendet.
Och jag förstår att det här säger mer om dom, än om oss som har kul med våra profilbilder. Men jag förstår ändå inte drivkraften. Den här lusten att tjyvnypa dom som har kul. För i kommentarerna till dom här statusarna hittar man sårade vänner som känner sig träffade. Och såna som jag. Som snabbt byter tillbaka till den gamla tråkiga vanliga-jag-bilden. För man vill ju inte att folk ska tro att man tycker att man är nåt. Eller att nån ska tro att man tycker att man är lika snygg som nån, typ Juliette Lewis eller så.

Uppföljning bussovän

Jag framlägger härmed bevis på min spaning.
Scen: Buss 47 på väg från Vasastan till Centralen.
Antal människor på buss: plenty of plenty.
Antal lediga säten: ett. Bredvid mig. SJUKT!!!

Hur har veckan varit? Vecka 5

- Hur har veckan varit?
- Den har varit bra tack. Jag är fortfarande förkyld, men nu känns det äntligen som att det är på väg att bli bättre.
- Ja, den ledde till och med till att en väldigt tråkig sak hände. Eller hur?
- Ja, visst. Jag tvingades att boka av bordet som vi hade till Mattias Dahlgrens Matsalen på Grand Hotell. Du vet. Om inte smaklökarna är på topp, och hela paletten är fit ... då är det ju rent vansinne att lägga pengar på SÅ dyr mat.
- Sant, för det är ju svinigt dyrt där.
- Oh, yes.
- Men trist.
- Uhum. Men vet du? Jag har bokat om! Om två veckor då jäklar. Så det är inte så synd om mig.
- Vad har du gjort mer då? Förutom att vara förkyld.
- Roligast den här veckan var nog när Olle Palmlöf kom till programmet och berättade allt om vad som hände när P3:s humorprogram Pippirull hamnade i tingsrätten efter att Dr Alban stämt dom på en halv mille för grovt förtal.
- Ja, just det ja ... det där klingar bekant. Det blev ju en jättegrej va?
- Visst! Det var Mårten Andersson - stå-upp komikern du vet - som imiterade Dr Alban i typ två år och gjorde busringningar som just Alban. I samma takt som hans karriär dalade blev han argare och argare på programmet. Till sist stämde han dom. Bisarrt.
- Haha
- Pippirull friades. Stackars Alban hade inte en chans.
- Mmåh ...
- Allra roligast var när Olle berättade att Runar Sögard - som ju var med i Dr Albans supergrupp Friends in need som gjorde fiaskot "Alla vi" - som satt med i rätten för att stötta sin polare; att han satt omgärdad av såna där blonda tuttbrudar; och när sketcherna, eller busringningarna spelades upp så skrattade han!
- Hahaha! Är det sant?!
- Ja! Han råkade bli ett inte-så-bra stöd. Men dom här busringningarna och imitationerna är så sjukt bra! Lyssna själv: Klipp med Mårten Andersson som Dr Alban.
- Annars då? Har du gjort något mer i veckan?
- Jaadu ... jag har fallit handlöst för TV4:s nya humorprogram Solsidan och fallit ur kärlek till Skavlan.
- Jag håller med. Det är inte så bra längre.
- Nop.
- Och så har jag ätit flådig lunch med bästa väninnan på stylat designhotell ... surfat som fasen på semesterresor ... köpt två par nya skor ... provsuttit i min systers nya soffa ...
- Jaa, haft en väldigt härlig och händelserik vecka verkar det som?
- Haha, ja, jag verkar ju leva ett rätt härligt liv ... låter det som i alla fall!
- Gött.
- Haha, ja, gött.

Rapport från lunchrummet torsdag

Idag pratade lunchrummet om det här med Mel B och Eddie Murphy. Hur blev det med det där egentligen? Erkände han någonsin att det här han som är farsa till hennes barn?
Det tål ju att undersökas.

X-mas vän

Igår gled ett samtal som jag och min korridorskollega Anders (som jobbar på Lantz-redaktionen) hade in på julen. Det visade sig att Anders hade fyndat ett gäng urfina julgranskulor i förra veckan. I love him! Jag är inte längre ensam. Vi är nu två freaks som kan mötas i vår kärlek till julen.
Bäst: i det här sammanhanget är det ju inte alls onormalt att jag beställde två julskivor förra veckan. Två skivor som nu ligger i min julmusiklåda och väntar på ... ja, julen.
Nu är det bara tio månader kvar till första advent mina vänner. Och eftersom jag nu vet att jag inte är ensam om att längta, känns väntan mindre svår.

Erika kan berika: Bromance

I helgen såg jag filmen I love you, man på DVD. Den handlar om en kille som ska gifta sig men saknar en best man. Faktumet bekymrar hans flickvän något oerhört eftersom hon har mängder av väninnor ... och det visar sig att hennes blivande make faktiskt inte har en enda manlig vän. Detta föranleder att killen ger sig ut på kill-kompis-jakt: han letar på nätet och han går på en rad man-dater. Till sist träffar han av en slump en fantastisk man. De har samma intressen och enkla syn på livet och de inleder en vänskapsrelation som ganska snart går över till en slags vänskapsförälskelse: en bro-mance.
Ordet är en sammanslagning mellan brother (slang för killkompis) och romance.
En bromance eller man-crush är helt enkelt en nära men inte sexuell relation mellan två (eller fler) män, alltså en sorts homosocial intimitet. Termen myntades redan på 90-talet av en redaktör på ett skateboard-magasin: han använde det för att referera till den väldigt speciella typ av nära relation som utvecklades mellan skateboardåkare som tillbringade mycket tid tillsammans.
Av männen själva beskrivs relationen som ett band som bara kan delas mellan två män eftersom de har en djupare förståelse för varandra, på ett sätt som en kvinna aldrig någonsin kan förstå.
Exempel på bromancer: Filip och Fredrik, Killinggänget.

Summering januari

Antal biobesök: 3 (Sherlock Holmes, Avatar och Snabba Cash - Betyg: klar 4:a, stark 3:a, svag 3:a)
Antal finkulturella upplevelser: 1 (baletten Coppelia på Kungliga Operan. Älskade!)
Antal resor: 1 (Gotland över nyår, så rent tekniskt reste jag hem bara det här året. Men den gills i alla fall. Tycker jag.)
Antal finkrogsbesök: 1 (DeVille med Kock-Erik och Daniel)
Antal träningspass: 4 (Samtliga i början av månaden, sen blev jag ... sjuk.)
Antal bruncher: 2 (Arizona och Oljebaren. Analys: jag lämnar inte gärna mina hemtrakter när det kommer till brunchtid.)
Antal samtal i telefon med mormor: 2 (dvs varannan vecka och nyårslöftet är än så länge hållet)
Antal dagar i gråt: 0 (What the what?! Jag som går under smeknamnet öppna kranen?)
Totalt: Januari = En väldigt bra månad.