Min kollega Rikard frågade mig om jag hade någon tatuering som skulle hålla på och ändra form nu. Roligt det skulle ha varit om jag hade haft en glad gubbe som skulle ha blivit surare och surare nu. Eller inte. Jaja, någon tatuering har jag i alla fall inte MEN det ärr som läkarna dolde i naveln (från när jag gjorde titthålsoperation efter både en akut blindtarmsoperation plus utomkvedshavandeskapet) kommer fram mer och mer. Väldigt lustigt.
Koftan, eller vad jag ska kalla den för den där randiga saken som jag har på mig, köpte jag för tre veckor sedan. Då kunde jag knäppa den och den låg stängd över magen. Det gör den inte nu kan man säga. Den antar mer och mer funktionen av en mantel. Det gör att jag känner mig mäktig och lite snabb sådär. Vilket jag absolut inte är. Långsammast i stan = jag. Då är det tur att jag har en koftgrej med mantelegenskaper. Mycket tur.
Ah mantel. Det är bra. Då kommer folk omkring dig viska: Is it a bird? Is it a plane? Nooo, it is Suuuuperpreggo!
SvaraRaderaJa, de som talar engelska alltså.
De andra kommer att säga: Kolla hon har en mantel. Undrar om det är hon den där Suuuuperpreggo. Hon som kan röra sig så långsamt att det ser ut som om hon står stilla...
Personligen tycker jag det ser mest ut som en kofta faktiskt. En fin kofta. Över en fin mage.
hahaha åååh du är så rolig! och bra. ja, jag är verkligen superpreggo - hon som rör sig så långsamt att det ser ut som att jag står stilla hahaha kan inte sluta skratta åt den bilden.
RaderaGud vad fin du är kära du. Ska bli kul att ses i helgen :)
SvaraRaderaTack! Ja! Det ska bli superkul! Äntligen får vi byta kokbok också!
RaderaWow vad fin du är!
SvaraRaderaTack fino!
Radera