onsdagen den 23:e april 2014

Min födelsedag i 15 bilder

Dagen idag började på det mest strålande vis. Med smörgåstårta (!!!) och kaffe på sängen. Alltså min man. MIN MAN! Och så de två gullungarna på det. Redan här var jag egentligen övernöjd med min dag.

Men den fortsatte med så himlarns bra grejer. Som paket. Här är bara några av sakerna jag fått. Jag svär, jag har aldrig fått så här många fina presenter i hela mitt liv.

Vid lunchtid åkte jag och min familj ut till Djurgården för lunch på Ulla Winbladh.

Där väntade min syster och det var ett kärt återseende mellan BFF:sarna.

Jag drack bubbel! Så klart.

Och vi åt en sensationellt god lunch, vegetarisk thank you very mucho. Ulla Winbladh är faktiskt väldigt väldigt bra på att laga rolig och lyrrig vegmat. Ingen grönsaksgryta eller pasta med spenat och ricotta här inte. Nej nej, idag fick vi Friterad getost med stekt svamp, gulbetor, selleripuré och rostade hasselnötter. YUM!

Greta och Olof var lugna och stillsamma under hela lunchen.

Jahaaa ... pga fick titta på ett avsnitt av I drömmarnas trädgård på var sin telefon. Vad helst som funkar, som vi säger.

Efter lunchen åkte vi ner till Kungsträdgården.

Där hade körsbärsträden nästan blommat klart, men än var det magiskt vackert.

Under allt rosa fluff kysste jag min man farväl, sa "vi ses snart" till barnen ...

Och tog min syster under armen och gick till Grand Hôtel.

Där drack vi en drink och jag fick en kaka med bär eftersom det är min födelsedag!

Strax innan fyra tog vi farväl av varandra för min syster skulle jobba och jag skulle hem.

Hem till en skaldjursmiddag som Ulf stryrt upp så här fint. Alltså. Min man. Älskar honom så himla mycket. Och min födelsedag. Älskar den med!

Hurra för mig idag!


Jag har uppenbarligen varit en mycket bra person under det senaste året med tanke på vilka si-hi-hinessjukt fina presenter jag har fått denna helt strålande födelsedag. Antingen har jag varit en bra person, eller så har jag varit en smart person som kört en varför-man-ska-ge-presenter-osv-kampanj inför detta datum. Presentgeniet, du är ett sant geni! I salute you! Och min man och familj: herregud vad jag saluterar er också!

Ledig är jag också så dagen kommer att spenderas med mina bästa. Och jag har en toppendag som ligger och väntar på mig. Hoppas att jag orkar bara? Himla envisa skitförkylning som dimmar min annars så solklara blick. Men näh, inte ens den kan solka ner min dag. Jag älskar att fylla år. Ä-L-S-K! Hurra för mig idag!

tisdagen den 22:e april 2014

Oggis nya cardigans

Har jag berättat om min svägerska? Hon är en av de stilsäkraste personer jag vet. Dessutom har hon en barnklädesbutik som är helt fab. På den där noten om flickiga och pojkiga barnkläder och den galenskap den kan sätta igång hos människan, så gjorde hon och en vän slag i saken för några år sedan och startade ett unisexmärke för barn med det logiska namnet Uni. För några dagar sedan fick Olof och Greta varsin cardigan av henne från deras nygamla blå kollektion och dom är så fina att jag tror jag smäller av. Över månaderna (jag höll på att skriva åren men det vore ju ljug eftersom de bara är drygt ett och ett halvt) har Olof och Greta har haft en del kläder från just den kollektionen, både saker som vi köpt men även plagg som de har ärvt av sina kusiner (som naturligtvis alltid är helt vansinnigt snajdigt klädda). Kvalitén är fab och modellerna lika så. Jag hör ju hur upp över öronen jag låter men så stäm mig: jag är faktiskt det.

Här om dagen var vi ute på balkongen och hängde i vårsolen (och hade panik över utemöblerna som ps. nu är sålda och väck) och Ulf fångade barnen och solstrålarna så fint. På sig hade de sina nya cardigans så klart. Tjusigt och förtjusande allt detta.












måndagen den 21:e april 2014

Post påsk och tröttare än någonsin

Det började med att Greta blev hostig. Sen fick hon feber. Olof hakade på utvecklingen efter någon dag eller så. Morfarn var i takt med Greta. I går klev jag på förkylningståget och just nu växlar jag mellan att nysa och snyta mig. Så himla tråkig utveckling på påsken måste jag säga. Vi har sovit som krattor alla fyra eftersom barnen turats om att gråta ihjäl sig på nätterna. De har drömt mardrömmar, haft feber och svårt att andas.

Nej, de här idéerna jag hade om att åka upp till mina föräldrar och få smaka på hur det skulle kunna kännas att vara utvilad. Att ha fått lite tid för oss själva, bara jag och Ulf. Att ha fått läst en bok från pärm till pärm. Allt det får jag skriva in på nästa års påsk önskelista.

Bu!

Men. Det har också varit fint. Jättefint mellan snytningarna och gråtattackerna. Vi har till exempel ätit jättegott. Och druckit jättegott. Firat min födelsedag i förskott med urfina presenter och champagne. Vi har varit vid havet och i skogen och börjat fantisera om hur det skulle vara att bo i hus. Vi har bott på hotell och haft våra två barn liggandes tätt intill.

Det har varit fint och det kommer jag att återkomma till. Men fy fasen vad jag är trött nu. Tröttare än vad jag har varit på länge länge länge.

torsdagen den 17:e april 2014

En påskhälsning från Södra Kvarken

Vi är i Hörnefors, strax söder om Umeå, för att fira påsk med mina föräldrar.

Tidigare idag gick vi ner till havet: jag, min man och mina barn och det är en sån otroligt fin sak att få vara med om.

Att gå på samma grusvägar och se samma hav, nu tillsammans med Olof och Greta gör att min och deras uppväxt flätas ihop på något vis. Det var här jag växte upp och att jag nu får jag se mina egna barn göra detsamma gör mig nästan vimmelkantig av lycka.

För detta är en storartad sak att få vara med om. När vi upptäcker och utforskar samma vrår av skog och mark. Och tittar på myrstackar som vaknar till liv i vårsolen.

Då känner jag livet i mig. Det gör jag verkligen. Ni vet, när allt bara är härligt? Såna känslor hade jag under vår förmiddagspromenad denna soliga skärtorsdag i norr.

Glad påsk! Tittar jag framåt så ser jag kaffelamm, lekparker och rött vin. Samt en eftermiddagslur som jag ska ta nu. Hur ser era påskplaner ut?

tisdagen den 15:e april 2014

Den senaste tidens lådrelaterade händelser

Förlåt. Jag förstår att jag måste tråka ut er något enormt med alla dessa bilder på mitt barn i olika lådor och korgar. Men jag som har burit och sedan fött dessa guldkorn till lejonungar och alltså är helt distanslös till allt de hittar på tycker att den här senaste flugan i hemmet är så festlig att jag aldrig vill glömma den. Därför kommer här en bildkavalkad om hur lådlivet har sett ut den senaste tiden:

En situation uppstod när vi bytte ut några enkla ganska trista kontorslådor i arbetsrummet mot piffa nya från affären i huset intill. Av den gamla lådan skapade Olof snabbt en sittplats med rum för benen.

Men innan lådan blev så där luftig hann han ha ett kalas däri.

En annan trevlig lådstund var den med morfarn och leklådan.

Då skapades det även musik. Från lådan, naturligtvis.

Ungefär i samma veva som lådpojken blev en korgpojke fann hans syster sig inspirerad till att bli en lådflicka.

Så satt dom där i var sin korg och låda och jag trodde att jag skulle dö på grund av gullighetsöverdos.

En bra dag var när Olof kom på att han hade ett helt skåp aka "garderoben" i sitt rum med lådor till sitt förfogande. Allt han behövde göra var 1. dra ut en låda, 2. tömma denna låda, 3. sätta sig i den och 4. inspektera den noga.

Efter en stund anslöt syrran och backtvillingskonceptet var ett faktum. Ett förtjusande sådant. Undrar vad nästa grej kommer att vara för dessa två? Lådvurmen får i och för sig gärna hålla i sig ett bra tag till så gullig som den är.

måndagen den 14:e april 2014

När dom var helt nya



Under de senaste kvällarna har jag suttit och tittat på bilder från när Olof och Greta var helt nya. Målet har varit att hitta, välja, en bild att förstora och sätta upp på väggen i vårt sovrum. Vilket underbart sätt att spendera sin tid på! Alla minnen som väcks till liv. Dofter, känslor och minnen. Det är nästan så att jag kan känna de två små små bebisarna i mina armar igen. Så fina dom var. Så fina dom är. Dom är det bästa som har hänt mig. Tänk att de fick hända mig. Jag känner mig så tacksam. Blödig, bölig och tacksam.

Katter, våfflor och en gudmor

Här om dagen, det kan mycket väl ha varit i fredags, åkte vi hem till min faster. Hon är också barnens gudmor. En av dom vill säga.

Hemma hos henne finns det så mycket saker att titta på. Små bilar.

Den vackra utsikten från hennes fönster.

Och så var det ju något annat som vi också behövde förhålla oss till ... samt spana på ... gärna på avstånd.

Nämligen denna gulliga! Sigge som kanske några av er minns? Min älskling Sixten.

Olof hade inte några problem med transformeringen från bild till verklighet. Katter är lika härliga på vilket sätt de än presenteras.

Greta var inte riktigt lika övertygad. Nej, katter gör sig nog bäst på bild.

Nej, då var det bättre att hänga i köket och äta frukt och våfflor.

Det tyckte vi alla!

Efter fikat var det så återigen dags att hålla koll. Fingrarna pekar ut var mamman respektive pappan är.

Och så den där himla kattrackaren då.

Olof beskådade allt och åt lite våfflor på ett världsvant vis i soffan.

Sedan, ett sista gull med Sigge som ju faktiskt är världens gulligaste katt.

För att till sist klä på oss och åka hem igen.

Och det här: att vi nu har två så stora barn att vi kan gå och hålla dem i handen på en liten promenad. Så stort och härligt att mitt hjärta nästan spricker. Åh, vilken fin dag det där var. Megafin.